Arbetslösheten är ditt ansvar Johan Pehrson
Moralkakor till arbetslösa löser inte problemet
Arbetslösheten stiger. De sista månaderna 2023 saknade 418 000 svenskar ett jobb. 37 000 fler än kvartalet innan, enligt siffror från SCB. Det borde ge en hel rad ministrar huvudvärk.
Omräknat och korrigerat betyder det en arbetslöshet på 8 procent. Den närmaste tiden förväntas ännu fler förlora jobbet.
– I samma liga som Spanien och Grekland, utbrast arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.
Jämförelsen haltar
Pehrsons jämförelse haltar förstås. Sverige är ett av de länder i EU där störst andel av befolkningen arbetar. 2022 låg sysselsättningsgraden på 69 procent.
Grekland nådde inte ens upp till 53 procent. Att jämföra de två länderna är som att jämföra motorn i en Volvo med en scooter man hyr vid stranden.
Med det sagt, 418 000 arbetslösa är förskräckande många. Speciellt som många branscher vittnar om hur svårt det är att få tag på rätt kompetens.
Behov av personal
Nyligen berättade Industrirådet om företagens behov att anställa 300 000 personer de kommande tre åren, i princip lika många som landets gymnasister. Äldreomsorgen behöver mer än 100 000 nyanställda de kommande tio åren, för att ta två exempel.
Att arbetskraften inte matchar behoven är inget nytt, och det är inte Johan Pehrsons fel. Passivitet och moralkakor har utmärkt arbetsmarknadspolitiken under olika regeringar.
Däremot är Johan Pehrson ansvarig för vad som händer nu. Inte så mycket, vad det verkar. Ansvaret bollas åter över på den enskilde.
– Blir man av med jobbet ska man vara redo att flytta eller utbilda sig, är Pehrson käcka uppmaning.
Sverige på sparlåga
Arbetslösheten handlar dock inte bara om en passiv arbetsmarknadspolitik. Den beror också på att Elisabeth Svantesson och Riksbanken medvetet satt Sverige på sparlåga. Högre räntor och en stram statsbudget för att bekämpa inflationen får just den effekten.
Här kan regeringen göra skillnad, om man vill.
Det är orimligt att regioner nu tvingas säga upp vårdpersonal. Större statbidrag är lösningen. Det skulle på sin höjd påverka inflationen marginellt. Och vården är inte det enda område där kompetens försvinner i onödan nu.
18 000 namn
I tisdags tog bostadsminister Andreas Carlson emot 18 155 namnunderskrifter på Sergels torg. Byggnadsarbetare och arbetare på trähusfabriker vill se en satsning på bostadsbyggande som ju tvärstannat sedan räntorna sköt i höjden.
Carlson skulle till exempel kunna plocka upp det socialdemokratiska förslaget om byggstimulanser till snabbväxande kommuner. På köpet skulle det faktiskt bli lättare för arbetslösa att följa arbetsmarknadsministerns uppmaning och flytta dit jobben finns.
Arbetslösheten stiger och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson uppmanar de arbetslösa att flytta. Är det svaret tillräckligt? Finns det tillräckligt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder? Och är det rimligt att vårdanställda och byggnadsarbetare ska bli arbetslösa för att bekämpa inflationen?
I chatten diskuterar Ingvar Persson arbetsmarknadspolitik med läsarna.
Denna chatt är stängd.
- Ingvar Persson8 feb09.32
Klockan är halv och det är dags att stänga chatten. Jag vill tacka alla som bidragit med tankar och synpunkter.
- 8 feb09.31
Om regeringen vill ha ut folk i arbete efter arbetslöshet och sjukdom får de också se till att ställa krav på större arbetsgivare att ta in dessa människor. Arbetsgivare vill idag inte ta långtidsarbetslösa/sjukskrivna med handskar och tång. Är man dessutom över 50 utan färsk högskoleutbildning är man körd. Arbetsgivare utnyttjar lönebidragsanställningar för att sen skicka ut personerna i arbetslöshet igen. Blir så förbannad över regeringens förakt för de som står utanför arbetsmarknaden. De allra flesta vill inget annat än göra rätt för sig och ha en arbetsplats att gå till!
EvaHej Eva.
Det där är kanske själva kärnan i problemet. Som människor är vi olika, men arbetsmarknaden kräver ofta att vi inte bara ska vara lika utan dessutom uppfylla omöjliga krav.
Ingvar Persson - 8 feb09.28
Hej!
Det talas om om att vi skall jobba längre och utbilda oss så vi matchar arbetsmarknadens behov. Men ingen pratar om ålderismen i Sverige. Min fru har vidareutbildat sig på äldre dar, söker dom tjänster, nu drygt 60 st, som nu är aktuella, men får alltid ett nej. Sedan kommer samma tjänster ut igen. Så något skumt är det. Varför gör ingen åt detta problem?
Michael FogelströmHej Michael.
Jag har inget svar på din fråga, men du har så klart rätt. Diskrimineringen av äldre är ett stort samhällsproblem.
Ingvar Persson - 8 feb09.26
Det som också glöms bort är att arbetsförmedlingen används som dumpingplats av arbetsgivare fk när sjukskrivna anses ha 100% arbetsförmåga men av vård arbetsgivare anses vara 100% för sjuk för alla förekommande arbeten på hela arbetsmarknaden. vilket innebär ingen av arbetsgivare uppsatt aktiv rehabplan utan den sjukskrivne hänvisas till arbetsförmedlingen alt socialen..så det skulle vara intressant var är den statistiken som visar sanningen om inskrivna på arbetsförmedlingen... inskrivna med hinder pga av sjukdom som förminskar arbetsförmåga 100%...
helena_m_andersson2Hej Helena.
Du har förstås rätt. Det kom nyligen en bok om just sjukförsäkringen, Vi är inte maskiner. Jag skrev om den häromdagen.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/5BxAgm/mobbningen-av-sjuka-maste-inte-fortsatta
Ingvar Persson - 8 feb09.24
Finns ju också ett stort egenansvar när man blir arbetslös. Att man kanske utbildar sig mot områden där det råder brist på arbetskraft, att man är beredd att flytta osv.
PTHej PT.
Absolut, och min bild är att människor i allmänhet också tar ansvar. Frågan är vilka förutsättningar man får. Finns det utbildningar? Finns det bostäder på de orter där det råder brist på arbetskraft? Får man stöd för att klara andra ansvar i livet, som familjen?
Att moralisera och beskriva arbetslösheten som ett resultat av lätja känns verkligen 100 år gammalt.
Ingvar Persson