Fattigdom sabbar barns livschanser

Filmen ”Goliat” skildrar en osynlig grupp

Bioaktuella ”Goliat” synliggör en samhällsklass som sällan hörs eller syns.

Att aldrig ha råd med någon fritidsaktivitet, inte få veckopeng eller till och med få ont i magen bara av att behöva be sina föräldrar om matsäck till skolutflykten.

Så är verkligheten för 186 000 barn enligt Rädda Barnens rapport om barnfattigdom som presenterades i förra veckan. Barnfattigdom handlar om familjer som lever på försörjningsstöd, eller på vad som kallas låg inkomststandard.
Nästan var tionde barn i Sverige mellan 0-17 år lever i en sådan familj. Ändå det är en relativt osynliggjord grupp. De syns sällan eller aldrig i reklam, medier eller i tv-serier som "Solsidan" eller "Bonusfamljen". Men i början av oktober hade den svenska filmen "Goliat" biopremiär.

”Goliat” skildrar en osynlig samhällsgrupp

Regissören Peter Grönlund har sedan sin förra film, den Guldbaggebelönade debuten "Tjuvheder" (2015), visat sig ha ett socialt patos och en sällsynt känsla för att berätta för oss andra om hur bottenterrängen i det svenska samhället ser ut.

I "Goliat" skildrar han en familj i Östergötland där pappan en gång jobbade på det numera nedlagda bruket men som i dag livnär sig som yrkeskriminell, och en mamman som är kroniskt sjuk i fibromyalgi. Den äldsta i syskonskaran, huvudkaraktären Kimmie, får vara som en extraförälder till sina två yngre syskon. När pappan återigen ska åka in i fängelse och mamman blivit utförsäkrad hamnar ansvaret för familjeförsörjningen på Kimmie.

Man kan se Kimmie framför sig när man läser Rädda Barnens rapport. I den pekar författarna på hur det ofta får stora konsekvenser för barns utveckling om de under lång tid tvingas leva under förhållanden där inkomsterna inte räcker till det nödvändigaste. Och hur det starkt påverkar ett barns förväntningar på framtiden att leva under villkor som skiljer sig mycket från majoritetssamhället.

Bryta fattigdomen inte bara lycka för barnet

För Kimmie i "Goliat" innebär det att en möjlighet till en praktikplats som kanske kan leda till en lärlingsplats med en liten lön känns som en ouppnåelig dröm. Att bryta sig loss från det sociala arvets bojor är nästan hopplöst.
Den känslan kan nog alltför många känna igen sig i.

Att 186 000 barn lever i ekonomisk utsatthet i Sverige är 186 000 barn för mycket. Men det har ändå skett en successiv förbättring sedan 2011. Högkonjunkturen och de politiska satsningar som den rödgröna regeringen gjort i höjda tak i socialförsäkringar samt höjda nivåer för barnbidrag och underhållsstöd är politik som gör skillnad i människors liv.

Det är viktigt att satsningarna på barnfamiljer fortsätter även under nästa regering. Att bryta fattigdomen tidigt är inte bara en lycka för det enskilda barnet, utan en investering för hela samhället.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.