Borgs piskande ger inte fler jobb
29 JANUARI 2014. A-kassan
Att bidrag är dåliga och jobb är bra har Anders Borg och Fredrik Reinfeldt försökt trumma in i åratal. Enligt dem skulle en bra a-kassa ge en dubbel kostnad. Först ökar statens utgifter och sedan leder det till ökad arbetslöshet.
Försämringar däremot, skulle leda Sverige ut ur massarbetslösheten. Genom höjda avgifter, sänkta nivåer och tuffare krav för att få ersättning skulle fler börja jobba. Sådan var tanken.
I dag är det knappt några arbetslösa som får 80 procent av sin tidigare lön. Många arbetslösa får ingen ersättning alls från försäkringen.
De ekonomer som tidigare stödde regeringens jobbpolitik börjar bli allt mer tveksamma. Lars Calmfors, tidigare ordförande för regeringens finanspolitiska råd, har redan tidigare kritiserat deras linje. Han menar att regeringen måste förbättra a-kassan, om det inte ska få orimliga effekter.
I måndags stämde Konjunkturinstitutets generaldirektör in i kören. Den dåliga a-kassan leder till att det allt fler sparar allt mer för att känna sig trygga. Det leder till att det blir sämre fart på ekonomin.
En försäkring för alla
Allt fler är överens om att en bra arbetslöshetsförsäkring inte bara behövs för att minska fattigdomen. Den är en tillgång för hela samhället.
När arbetslöshetsförsäkringen stänger ute fler, hamnar många i socialbidrag. Ett bidrag som inte gör det lönsamt att ta ett kortare påhugg och som omöjliggör att skaffa en bil för att kunna söka fler jobb.
När a-kassan är dålig biter sig fler fast i de jobb de har, i stället för att våga pröva något nytt. Sparandet och de privata försäkringarna ökar för de som har råd.
Regeringen har försökt få ned arbetslösheten genom tuffare villkor i snart åtta år. Arbetslösheten har inte sjunkit, men nu är de arbetslösa dessutom fattiga. Allt fler inser att denna politik har nått vägs ände. Det är inte mer piska som behövs.
Kravretoriken haltar
Tyvärr föll socialdemokraternas Ibrahim Baylan in i samma kravretorik i går. När han presenterade förslag om gymnasieskolan försökte han insinuera att ungdomar egentligen är lata och vill gå på socialbidrag – inte skaffa sig en gymnasieutbildning. Med tuffare krav skulle dessa unga motas tillbaka till skolbänken.
Resultatet lär snarare bli att ännu fler unga försörjs av sina föräldrar. Föräldrar som för det mesta inser att det finns ett skäl till dottern eller sonen inte klarat gymnasiet och inte lyckas få ett jobb. Att det mycket sällan handlar om lathet. Att det är hjälp och stöd de behöver, inte sämre villkor.