Dödsbakterier följer med hem från resan
Det är en smygande död. Smittan finns mitt i bland oss, även här hemma i Sverige.
25 000 EU-medborgare dör varje år av vanliga infektioner. Ändå är det få som bryr sig.
Kanske är det själva ordet antibiotikaresistens som gör det hela så obegripligt. Informationen är svår att ta in och få fattar att det handlar om oss alla, om dig och mig och våra barn.
Då är det lättare att akta sig för sjukdomar med namn som aids eller fågelinfluensa, vi har säkert sex och tvättar händerna. Men resistenta bakterier finns ju överallt, så hur skyddar man sig mot dem?
Fattiga länder
Den som i dagarna följer rapporteringen från WHO:s stora möte i schweiziska Genève kan dessutom tro att antibiotikaresistensen mest är ett problem för tredje världen. Och så är det givetvis. Allt som drabbar oss blir bli sjufalt värre i fattiga länder som saknar pengar till åtgärder.
Men även vi svenskar åker till fattigare länder och hälften av dem som rest i södra Asien kommer hem med resistenta bakterier. Var tredje som kommer hem från Sydostasien eller Nordafrika bär på bakterierna.
– På den här sortens bakterier biter absolut ingenting, säger infektionsläkaren Johan Tham på Universitetssjukhuset i Malmö till SVT.
Som godis
Han varnar för magsjuka och hänvisar till forskning. Bland dem som fått antibiotika mot sin turistdiarré ökar sannolikheten att bakterierna fått fäste med 80 procent.
– I många länder förskrivs antibiotika som godis, konstaterar också folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström på plats i Genève.
Det är antibiotikan som tvingar bakterierna att blir mer motståndskraftiga. Till slut biter inte medicinen på bakterierna och då kan de som drabbas inte längre botas. Det innebär att sjukdomar som tuberkulos, malaria, urinvägsinfektion, lunginflammation och blodförgiftning har blivit resistenta mot många typer av antibiotika.
Måste upphöra
När medicinen blivit verkningslös kan enkla infektioner leda till döden och det är främst gamla, cancersjuka och för tidigt födda barn som drabbas.
Missbruket av antibiotika måste helt enkelt upphöra.
Sverige ska givetvis bidra till forskning och uppbyggnad av hälsovården i andra länder. Vi har expertisen och det är bra att Gabriel Wikström driver på det internationella arbetet.
Här hemma har han en del kvar att göra. Överförskrivning av antibiotika och överbeläggningar på sjukhus borde inte bidra till smittspridningen i ett rikt land som Sverige.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.