Postnumret ska inte avgöra skolresultat
Sverige är ett av sex länder där klyftorna ökar
Vi som är födda innan mitten av 1980-talet gick i en skola där ungar från olika sociala miljöer sattes i samma skolklass. När vi träffar eller upptäcker gamla skolkamrater på Facebook har de ofta de mest skilda yrken.
Ett av de kända exemplen på den likvärdiga svenska skolan är direktörssonen Herbert Tingsten som i början av förra seklet gick i samma folkskoleklass som statarsonen Gunnar Sträng. De blev senare tongivande chefredaktör på Dagens Nyheter respektive legendarisk finansminister.
Sverige sjunker i likvärdighet
Den svenska skolan ska utjämna livschanser. Det vill vi gärna tro, men i själva verket är det tvärtom. Sverige är ett av sex länder där gapet mellan elever från hem med olika resurser ökar. Det visar en ny rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, som mäter likvärdighet i utbildningen (Equtiy in education).
Läsningen förskräcker.
Under 2000-talet har Sverige gått från att ha en väldigt likvärdig skola till att vara medelmåttig i en jämförelse med övriga 34 OECD-länder. I likvärdighetsrapporten konstateras att det är elevens eller skolans postnummer som bäst förutser vilken kvalitet på undervisningen eleven får. Var du är född och vilka dina föräldrar är avgör hur dina möjligheter i livet kommer att se ut.
Hur kom vi hit?
Det fria skolvalet
Experterna är eniga om att det är det fria skolvalet som är huvudorsaken till den brutala sorteringen av elever i den svenska skolan. Kunskapsresultaten påverkas redan när eleverna är i tioårsåldern och skillnaderna förstärks i tonåren. Det tar i genomsnitt 4-5 generationer för ett barn från en socialt utsatt familj att nå en medelinkomst med dagens utveckling, enligt OECD.
Lärarlyft och minskade klasser i all ära. Men så länge politiker vägrar ta itu med det fria skolvalet ger de sitt godkännande till att arbetarklassens barn lämnas efter.