Framtiden hotas av giriga banker
Bankerna lägger ner kontor, och de som finns kvar hanterar inte kontanter. Tiden när normala sparkonton gav ränta känns allt mer avlägsen och vi har vant oss vid avgifter för tjänster som vi tvingas utföra själva. Företag med investeringsplaner får inte tillgång till kapital.
Lönefesten för landets bankdirektörer fortsätter, mest intensivt på Swedbank där chefen Michael Wolf fått ett lönelyft på 60 procent i år.
Dessutom har vi som skattebetalare tvingats backa upp banker för att inte deras affärer skulle dra med sig hela samhället mot avgrunden.
Egentligen är det märkligt att banksektorn fortfarande beskrivs som en servicebransch. Så mycket till service producerar storbankerna inte. Däremot är de riktiga vinstmaskiner för sina ägare.
En sammanställning som tidningar Arbetet gjort visar att bankerna i dag är börsens stora vinstmaskiner. Alla fyra storbankerna finns i toppen av börsens vinstliga. Tillsammans tjänade de drygt 81 miljarder förra året.
De tjugo största ickefinansiella företagen - bolag som sysslar med försäljning eller producerar riktiga varor - redovisade tillsammans en vinst på knappt 106 miljarder kronor.
Innan finanskrisen stod bankernas vinster för ungefär en tredjedel av storbolagens vinster. I dag är motsvarande siffra nästan 45 procent. I jämförelse med att producera bilar, kommunikationssystem eller stål har det blivit ännu mer lönsamt att hantera pengar och spekulera.
Det är bara sju år sedan finanssektorns girighet kastade ut världen i den värsta krisen på årtionden. Det borde finnas en läxa att lära, men ingenting tyder på att den skulle ha nått fram till ledningen i de svenska storbankerna.