ÅSIKT

"Nyckeln är att inte tycka synd om flyktingarna"

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Magnus Wennman
Ebba Östlin (S) är kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka som tagit emot drygt 3–4 000 nyanlända de senaste åren.

Botkyrkas kommunhus är osedvanligt grönt. Enligt legenden byggt av en centerpartist som trodde att storbönder skulle styra. Men miljonprogrammets nyinflyttade ville annorlunda och i senaste valet fick Centerpartiet bara ett mandat i fullmäktige.


Sedan 1970 har invånarantalet mer än tredubblats och majoriteten av Botkyrkaborna har sina rötter i ett annat land. När krig och förföljelse bankade på porten var det hit de nya svenskarna kom. Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg var porten in i Sverige.
Ebba Östlin (S) blev kommunstyrelsens ordförande 2016, i röran efter flyktingkrisen. Hon möttes av rubriker om att kriminella nätverk tagit över hela stadsdelar. Året innan hade en bil brunnit var tredje dag och Moderaternas lokalavdelning var infiltrerad av maffian.

Inga ”röda lägen” längre

Hon gjorde det sossar gör – bildade en arbetsgrupp. Polisen, socialtjänsten och skolan började tillsammans reda upp situationen.
– Vårt svar var hårt och mjukt samtidigt. Fler socialsekreterare och uppdrag till skolan att fånga upp barn i riskzonen tidigare. Antalet poliser ökade från 59 till 180. Och poliserna finns i lokalsamhället, de känner buset vid förnamn. I dag har vi inga röda lägen längre, säger Ebba Östlin.
"Röda lägen" är polisens uttryck för när situationer spårar ur, grönt - gult - orange - rött. Målet är att hindra upplopp, bilbränder och stenkastning innan de händer och strategin har varit framgångsrik. Sedan ett och ett halvt år har det aldrig kommit högre än "orange" på skalan.
Ebba Östlin är själv inflyttad till Botkyrka - från Nacka. Mamman var sosse och pappan moderat och på universitetet halkade hon in i studentpolitiken.
– Jag fick rådet att inte berätta två saker om mig själv. Att jag var sosse och att jag hade bonusbarn. På den tiden var studenter med barn ovanliga, man förväntades kunna jobba och festa dygnet runt. Så jag berättade båda sakerna, säger Ebba Östlin.

Integrationen fungerar

Hon blev vald till vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer, SFS, i alla fall.
2003 flyttade familjen till Botkyrka och sedan tre år är hon alltså kommunstyrelsens ordförande i koalition med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Trots krisen för Socialdemokraterna på nationell nivå har hon goda chanser att få fortsätta efter höstens val.
Sedan flyktingkrisen har Botkyrka tagit emot ytterligare tre till fyra tusen nyanlända. Man vet inte exakt eftersom huvuddelen inte blivit placerade i kommunen av Migrationsverket utan flyttat in från andra delar av Sverige. Men Ebba Östlin ser ingen "systemkollaps" även om kommunen tillhör de som tagit emot flest. Integrationen fungerar.
– Nyckeln är att inte tycka synd om folk utan ge dem möjlighet att vara med och bygga samhället, säger Ebba Östlin.
Botkyrkamodellen har fungerat förut, traditionell socialdemokratisk politik där välfärdssamhället ses som lösningen. "Social ingenjörskonst" sa man en gång.
– Vi har erfarenheten, här finns en stor grupp första och andra generationens svenskar som är väletablerade. En del av svaret är att vi har satsat mycket på förskolan och tidig språkutveckling. Vilket ordförråd du har när du kommer till grundskolan spelar en jätteroll. Det är där vi börjar, säger Ebba Östlin.

Ok med flera identiteter

Sankt Botvids gymnasium i Hallunda har faktiskt haft landets högsta direktövergång till universitetet. Särskilt den persiska och syrianska gruppen har lyckats.
– Södertörns högskola har varit jätteviktig som ett steg för många som kanske inte fått möjlighet att läsa vidare annars, säger Ebba Östlin.
När jag frågar om den "svenskhets"-debatt som blossat upp under våren börjar hon skruva på sig.
– I Botkyrka är det ok att ha flera identiteter. Vi är botkyrkabor och svenskar men har även andra identiteter samtidigt. Det är inget problem. Varför skulle det vara ett problem? säger Ebba Östlin.
Samtidigt finns kulturkrockarna där. Som i frågan om hederskultur där flera larmrapporter på senare år visat stora problem med att unga tjejer inte får samma möjligheter som killar, bevakas av släktingar och i vissa fall utsätts för tvång och våld.

Mentorprogram för sjätteklassare

Botkyrka har försökt hantera problemet genom skolan och socialtjänsten. Antalet orosanmälningar har ökat och skolorna arbetar med ett speciellt förebyggande program med förebild från USA och Skottland, Mentor in violence prevention, MVP.
Tanken är att niondeklassare ska föra samtal om dessa frågor med sjätteklassare. "Vad kallar man varandra?", "Hur är man en bra kompis?", får killar hålla koll på sina systrar?". Det är som en tidsresa tillbaka till ett mycket gammalt Sverige men första steget till nutiden är samtal.

Socialtjänsten försöker även prata med föräldrar och i värsta fall erbjuda skyddat boende där det behövs.

– Det är en allvarlig situation. Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi har stor hjälp av många som har kommit tidigare och redan är integrerade. Att förändra värderingar sker ju i ett samspel, säger Ebba Östlin.
Hon känner en oro över vart samhällsdebatten i dag tar vägen.

– Med SD har även vardagsrasismen växt och blivit mer synlig. Men när vi knackar dörr och möter väljare som lutar åt SD är det främst välfärdsfrågor de vill prata om. Som skolan eller pensioner. Räcker välfärden till mig? Vi måste kunna svara bättre på den frågan, säger Ebba Östlin.

avAnders Lindberg

ARTIKELN HANDLAR OM