Mona blir historisk

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Äntligen ett ”ja” efter en ängslig parad av ”nej-sägare”. Mona Sahlin vill bli socialdemokraternas nya partiledare. Själva ambitionen och lusten är grundförutsättningar för att uppgiften (ett val från statsministerposten) ska vara möjlig att hantera.

Sahlins ”ja” visar också att hon har det nödvändiga självförtroendet. Hon skräms inte ens av att hon inte var partiets drömkandidat. Sahlin vet att just Margot Wallström varit en av hennes ivrigaste supportrar och med all sannolikhet lovat att bli Sahlins och socialdemokratins kandidat som utrikesminister. Särskilt viktigt eftersom Mona Sahlin inte har särskilt mycket erfarenheter av diplomati.

I den stora politiska berättelsen finns en oemotståndlig personhistoria om revansch och privat uthållighet. Elva år efter den personliga katastrofen, internt förtal, slitsamt jobb som småföretagare och år som minister, något utanför centrum, kallar ”partiet”, som Sahlin säger, och erbjuder den högsta förtroendeposten.

Starka egenskaper

Den som gör resan till underjorden och till slut når upp till den politiska toppen måste både ha sällsynt starka personliga egenskaper och hysa en extremt stark lojalitet till sin politiska rörelse.

Sahlin kan beskrivas som en utpräglat demokratisk politiker, beredd att lyssna också på motståndare. Dessutom befriad från snobberi och arrogans.

Hon stämmer därmed väl in i de önskemål valberedningens ordförande Lena Hjelm-Wallén formulerat: Det behövs ”en ledare” som inte bara visar vägen med hela handen utan som är beredd att lyssna och läsa av tidsandan. Hon blir historisk – den första kvinnliga ledaren för den 118 år gamla socialdemokratin, enligt partiprogrammet ”feministiskt”.

Stort engagemang

Hon är särskilt väl lämpad för att ge innehåll åt den parollen: sedan decennier tillbaka engagerad för jämställdhet. Stort engagemang för unga invandrarkvinnor och medveten om att bekämpa den sociala oordning som ännu bevarar patriarkal dominans.

Sahlin tillhör dem som delvis definierat om det radikala uppdraget. Konflikterna handlar inte bara om arbete – kapital utan också om de konflikter som gäller etnicitet, kön och sexuell läggning. Hon har varit med om att montera ned delar av gammal arbetarrörelsekonservatism.

Skepsisen mot Sahlin följer två spår. Det ena antyder bräckliga kunskaper i de ideologiska frågorna. Det andra pekar ut hennes relativt svala hållning till facket och till klassisk välfärdspolitik.

Om inläsningen i den politiska teorin har sina luckor, så finns riklig kompensation i lång kvalificerad politisk praktik. Till de många statsrådsposterna hör också uppgiften som partisekreterare. Med dessa erfarenheter har Sahlin också samlat betydande kunskaper.

Avancerad intuition

Med sin avancerade politiska intuition uppfattade hon säkert hur Wanja Lundby-Wedin häromdagen öppnade för samarbete. Möjligen vill den nya partiledaren göra vissa förändringar av välfärdsmodellen men hennes stora uppgift blir att bekämpa det systemskifte som med viss diskretion drivs av regeringen.

Med politikens allt tydligare personifiering ställs nu frågan: Hur klarar Sahlin debatter mot Reinfeldt? Etiketterna är ganska lätta att ge: det folkliga mot det teknokratiska. En god utgångspunkt för Sahlin.

Fast den närmaste tiden måste hon ägna åt att bygga sitt parti, hålla samman det och skriva en effektiv oppositionspolitik.

Hon har tid på sig. Socialdemokratiska partiledare sitter aldrig kortare tid än tio år.

OS