Höjda löner skulle göra Sverige gott

Landets direktörer borde prata ihop sig

Det går bra för Sverige, eller i alla fall för Volvo. Ska vi tro den legendariska finansministern Gunnar Sträng är ju det strängt taget samma sak. Nyss kunde lastbilstillverkarens vd Martin Lundstedt i alla fall rapportera att det första kvartalet resulterat i en vinst på drygt 13 miljarder kronor. Rubrikerna talade om rekordvinst.

Trots det är Lundstedt bekymrad. Till Svenska Dagbladet sa han att det finns en risk att svensk industri inte arbetar tillräckligt hårt för att bli effektivare. "Trycket på omställningen" är för litet, och Volvo kan vara ett exempel på varför.

Det handlar om räntan

Det handlar om den låga svenska räntan och den svaga svenska kronan. När Stefan Ingves meddelade att höjningen av räntan skjuts på framtiden föll värdet på kronan ytterligare. Kapitalägare får bättre betalt för sina pengar på annat håll.

För exportföretag som Volvo brukar det vara goda nyheter. Lastbilarna tillverkas ju till stor del för lågt värderade kronor och kan sedan säljas för högre värderade dollar eller euro. I längden finns dock risken att rationaliseringar och effektiviseringar inte blir av. Det går ju bra ändå.

Till sist betyder det sämre konkurrenskraft och mindre värden att skapa välfärd för. Det var det Lundstedt försökte säga.

Också en av Volvochefens kollegor, Klas Balkow på Axfood, är orolig över den låga kronan om än av delvis andra skäl. Han ser hur paprikor, korvar och annat som importeras för att fylla varudiskarna på Hemköp och Willys blir dyrare. Och med högre priser blir kunderna mindre köpsugna.

Både Lundstedt och Balkow har rätt. En för lågt värderad krona är dålig för Sverige, precis som en alltför högt värderad valuta skulle vara.

Ingves vill inte ta ansvar

För fem år sedan vägrade Stefan Ingves och Riksbanken att sänka räntan, trots att den höga kronkursen hotade jobb och export. Vi tjatade en hel del om den saken här på ledarsidan. Då ansåg riksbankschefen inte att kronkursen var hans ansvar. Det tycker han inte nu heller.

Jag kan förstå om direktörer som Lundstedt och Balkow tycker att vi skulle behöva en lite mer flexibel riksbanksledning. Men de skulle faktiskt kunna lösa en del av problemen själva.

Om knappt ett år ska nästa stora avtalsrörelse vara avslutad. Svenskt Näringsliv har fått en ny chef, Jan-Olof Jacke, men budskapet är det vanliga från Storgatan. Det behövs en "nedväxling" av löneutvecklingen, säger han till tidningen Arbetet. Annars hotas lönsamheten.

Om förhandlingarna i stället för en "nedväxling" resulterar i hyggliga löneökningar skulle det både höja omvandlingstrycket i industrin och göra kunderna i Hemköps butiker mer köpsugna. Och det är ju precis det Lundstedt och Balkow önskar sig.

Det kanske är dags för Sveriges direktörer att prata ihop sig.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.