En liten svart prick kan välta hela livet

Fästingar frodas i varmare klimat

Varje år drabbas ca 200–400 svenskar av allvarlig TBE-sjukdom.

Jag byter om i sovrummet när jag upptäcker den. En liten svart prick i ljumsken, knappt större än ett knappnålshuvud. En fästing. Vägen till studsmattan, där jag och min systerdotter for som popcorn genom luften, går genom högt gräs. Kanske hakade den på där. Jag ryser vid tanken på att den vandrat uppför min kropp och hittat ett ställe att bita sig fast. Febrilt börjar jag leta efter vaccinationskortet, och hittar det i en byrålåda. Jag andas ut. I mars ska jag fylla på vaccinet mot TBE.
Fästingen knipsar jag bort och spolar ner. Den lämnar inte värre avtryck än ett rött litet märke på min kropp. Andra har inte samma tur.

Nyligen utkom boken “TBE”, med 14 personers berättelser om att drabbas av den fästingburna sjukdomen. Hanna Hansson skriver för sin make Olafur Bragason, 48, eftersom han inte längre orkar.

Låg nedsövd

Olafur Bragason hade redan fört en tuff kamp mot njurcancer. Tack vare strålning och medicin började han steg för steg återta sitt liv, till och med jobba igen. Olafur rörde sig gärna i skog och mark. TBE-smittan slog, bildligt talat, undan benen för honom sommaren 2018.

Det började med att synen försvann. Svåra smärtor tillkom. Han låg nedsövd i början, fick till slut sin TBE-diagnos. Men det blev bara värre. Till en början kunde han inte äta själv. I dag sitter han i rullstol i lägenheten på det assisterade boendet i Färgelanda. Ögonlocken har förlamats, nackens muskler förtvinar och han lever med konstant smärta. Frun och barnen är det som får honom att orka, berättar han för SVT Nyheter.

I Färgelanda kommun, där flera av de drabbade i boken hör hemma, är smittan att betrakta som relativt ny.

– Vi måste öka kunskapen om sjukdomen. Man kan inte önska sin värsta fiende detta. För Olis del för sent, det är bara att genomlida detta. Men för kommande önskar man att fanns något som kunde hjälpa dem från det, säger Hanna Hansson till SVT.

Gynnas av varmare klimat

Många lever i delar av landet där TBE-smitta tidigare inte varit aktuellt att tala om. Det kan komma att ändras. Fästingar gynnas av att Sverige gradvis blir varmare.
Ökningen av TBE kan till stora delar förklaras av klimatförändringarna och av den kraftiga ökningen av rådjursstammarna fram till 1990-talet, visar forskning ledd av Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet. Fler fästingsorter som reser hit via flyttfåglar kan också överleva längre i ett varmare klimat. Är vi redo för det?
Boken “TBE” visar tydligt att vi måste öka kunskapen om sjukdomen, och om vikten av att vaccinera sig i riskområden. De drabbades berättelser påminner också om hur skört livet kan vara.

Hur en varelse liten som ett knappnålshuvud kan välta det överända.