En politik för ojämlikheten
Uppdaterad 2012-03-12 | Publicerad 2012-03-01
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
1 MARS 2012. Ojämlikhet
Det är business as usual i svensk inkomstutveckling. I dag tjänar en vd i näringslivet i genomsnitt lika mycket på ett år som en industriarbetare gör under hela sitt liv. Det visar den elfte rapporten i LO:s serie om maktelitens inkomstutveckling som publicerades i går.
Inkomstskillnaderna i Sverige minskade från 50-talet och fram till 1980. Relativt sett förlorade landets toppdirektörer mest. 1950 tjänade en stordirektör mer än 25 industriarbetare. 1980 hade den siffran sjunkit till ungefär 10. Sedan vände det.
Växer mest i Sverige
Vi skriver 2000-tal och efter en kort nedgång under finanskrisen växer nu toppchefernas löner återigen mycket snabbare än industriarbetarnas.
Tendensen känns igen. Under de senaste månaderna har rapporter från SNS och SCB visat samma sak: klyftorna ökar. Enligt den internationella samarbetsorganisationen OECD är Sverige ett av de länder där ojämlikheten vuxit som allra mest under 2000-talet. I dag är jämlikheten högre i gamla sovjetsatelliter som Tjeckien och Slovakien än i Sverige.
Det är i sig inga konstigheter, eftersom politik gör skillnad och den regering som styrt landet i sex år inte varit särskilt intresserad av jämlikhet. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har sänkt ersättningen till arbetslösa samtidigt som de slopat fastighetsskatten. De har saboterat sjukersättningssystemen samtidigt som de avskaffat förmögenhetsskatten.
Ökade klyftor
Men LO:s rapport ger inte hela sanningen om läget i landet. Måttet LO använder är alltså hur många industriarbetarlöner makteliterna tjänar, och med tanke på att industrin anses leda lönebildningen på svensk arbetsmarknad är det i sin ordning. Men under de senaste åren har klyftorna inte bara vuxit mellan anställda och direktörer, utan även mellan de som står utanför arbetsmarknaden och de som har ett jobb.
Hårdare tag mot sjuka och arbetslösa är hörnstenen i regeringens politik och under Reinfeldt och Borg har förtidspensioneringarna, långtidsarbetslösheten, sjukskrivningarna och utförsäkringarna från trygghetssystemen ökat dramatiskt.
Fattiga blir fattigare
Under den borgerliga regeringsperioden har den fattigaste tiondelen av befolkningen blivit 8,6 procent fattigare. Samtidigt har den rikaste tiondelen ökat sina inkomster med 13,5 procent. I reda pengar handlar det om 567 kronor mindre respektive 4 483 kronor mer i plånboken, varje månad. Detta trots massiva skattesänkningar.
Klyftorna växer, helt enkelt därför att det finns människor som vill att de ska växa.