Övergreppet mot offret fortsätter

Facebook-våldtäkten i Uppsala i januari ställer många svåra frågor på sin spets. Hur kan tre unga män alls våldföra sig på en värnlös kvinna? Hur kan de få idén att spela in och sända sitt brott och hur kommer det sig att bara ett fåtal människor reagerade, trots att många sett det på Facebook?

Den fråga tingsrätten i Uppsala hade att besvara tycks däremot inte ha varit särskilt svår. Skulle det som hände den där januarinatten beskrivas som en våldtäkt? Bevisläget har, som polisen brukar säga, varit gott. De åtalade har inte bara dokumenterat övergreppen och genomfört dem inför vittnen. De kunde dessutom gripas på brottsplatsen.

Männen har hela tiden nekat till brott. Enligt deras uppfattning har kvinnan, som var kraftigt berusad, samtyckt till allt som hänt.

Tingsrättens dom

Det tycker inte tingsrätten. Två män, en 21 och en 18 år, döms till fängelse för att ha våldtagit kvinnan. Den tredje mannen, 24 år gammal, döms för att han inte stoppade övergreppen och för att han spred bilderna.

Enligt domstolen spelar det faktiskt ingen roll om kvinnan skulle ha uttryckt något slags samtycke. Att någon befinner sig på gränsen till medvetslöshet gör inte att det blir fritt fram för sex. Hennes utsatta situation gör att det ändå handlar om en våldtäkt.

Förutom fängelsestraffen, mellan två år och fyra månader och ett halvår, ska de dömda betala kvinnan ett skadestånd på totalt 330 000 kronor.

Kunde varit hårdare

Enligt jurister som kommenterat domen hade straffen kunnat vara hårdare, men i ansvarsfrågan är tingsrätten tydlig.

Om vi ska tro advokaterna kommer domen att överklagas så fort det bara går. Åklagaren är för sin del missnöjd med straffen.

Det som inträffat handlar inte bara om ett fruktansvärt och - eftersom filmerna finns spridda på nätet - ännu pågående övergrepp. Det handlar om grundläggande principfrågor.

Våldtäktsmålet i Uppsala handlar om kravet på samtycke, och därmed också om rätten till integritet i situationer där man faktiskt inte kan freda sig själv. Den gränsen uppfattar uppenbarligen de dömda männen fortfarande inte, och dessvärre vet vi att de inte är ensamma.

Rättegången har också handlat om den kränkning sändningen på Facebook har inneburit. Kvinnan själv beskriver hur det som hänt förstört hela hennes liv. Inte heller det tycks de nu dömda förstå.

För rättegången utgör gårdagens domslut förstås ett slags avslut, men sannolikheten är stor att den juridiska processen fortsätter. Och för offret kommer det som hände den där januarinatten kanske aldrig att vara helt över.