Trollhättan är inte en enskild attack
Wahed, 15, sa hej då till sin mamma och gick till Kronans skola i Trollhättan som vanligt den 22 oktober förra året. På SO-lektionen klockan 10.14 knackade det på dörren. Eftersom Wahed satt närmast öppnade han. Där stod 21-årige Anton Lundin Pettersson som högg honom i buken.
Nio månader tidigare hade Wahed flytt från blodbadet i Syrien tillsammans med sin mamma och sina syskon. Waheds familj kom till Sverige för tryggheten här. Precis som 15-årige Ahmed Hassan och hans familj, som hade lämnat kriget
i Somalia.
Skolan i Trollhättan blev deras trygga plats. Men mördaren Anton Lundin Pettersson raserade det när han beväpnad, för snart exakt ett år sedan, klev in på deras skola. Han såg inte människorna, han såg bara att de inte var vita.
Handlar om ideologi
Wahed Kosa överlevde det brutala överfallet. Det gjorde även en annan elev som attackerades.
Men Ahmed Hassans liv gick inte att rädda. Två anställda föll också offer för mördaren.
Efter skolattacken talade politiker och skolansvariga runt om i landet framför allt om säkerhet. Vem som helst ska inte kunna kliva in på våra skolor var lösningen, för att den tragiska händelsen aldrig skulle upprepas.
Men det som fick Anton Lundin Pettersson att begå dessa handlingar var inte att dörren till Kronans skola stod öppen, i stället handlar det om ideologi. Idéerna hade han bland annat plockat upp från forum på webben och Youtube-kanaler som drivs av högerextremister. Det formade en världsbild där flyktingar och invandrare utmålas som ett hot.
Språkbruk spelar roll. När människor från andra länder reduceras till siffror och benämns i termer av kris, katastrof och belastning får det effekt.
Faktum är att Sverige slog rekord i antalet polisanmälda hatbrott förra året. Det var en ökning med tio procent jämfört med 2014. Det är mot bakgrund av sådant som samtalet om Trollhättan måste föras.
Det som skedde i Trollhättan är ingen enskild händelse. När ”Lasermannen” John Ausonius sköt elva personer i början av 1990-talet pågick ungefär samma debatt som i dag. Han såg det som sin plikt att avrätta människor med mörkt hår eller svart hudfärg. Samma tänkte Peter Mangs när han i början av 2000-talet sköt människor i Malmö, som enligt hans uppfattning inte var svenskar.
Ser annorlunda ut i dag
Det var länge sedan som högerextremismen uppträdde i form av heilande män på gatan. Den högerextrema miljön ser annorlunda ut i dag. Och mot hat- och terrorbrott kommer aldrig övervakningskameror och ökad säkerhet vara ett tillräckligt skydd. När vi i dagarna minns offren i Trollhättan måste vi också orka se vad som orsakade brotten. Vi måste se rasismen och den rasideologiska miljön som uppmuntrar personer att gå från ord till handling.