ÅSIKT

Regeringskaos är väljarnas fel

Nu måste Lööf och Björklund bryta löften

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Urban Andersson / AFTONBLADET / 4216

Det har gått sju veckor sedan valet och vi har faktiskt inte kommit närmare en lösning på hur landet ska styras. Den vanligaste beskrivningen av svensk politik just nu är antagligen en sandlåda med bråkande barn.

Det är lite orättvist, inte bara mot sandlådan där barn ofta kan leka riktigt bra tillsammans. Bilden av politiken som ett omoget gräl är inte heller rättvis. Faktum är ju att alla gjort precis det de sa att de skulle göra.

Stefan Löfven har försökt hitta en blocköverskridande regering som han kan leda. Det misslyckades i dag. Ulf Kristersson har försökt ta makten trots valförlusten precis som han sa att han skulle och Jimmie Åkesson lovar eld och svavel över alla som inte låter honom bestämma. Exakt vad hans väljare förväntar sig.

Lööf och Björklund dagdrömmer

Annie Lööf och Jan Björklund dagdrömmer om en Alliansregering som inte är beroende av SD, eftersom det är vad man lovat sina sympatisörer.
I vanliga fall betraktar vi ordhållighet som en god egenskap och nu gör politikerna just det de lovat att de skulle göra. Vi visste om det, och röstade fram den här riksdagen. Om kaoset ska skyllas på någon är det väljarna som bär ansvaret.

Ändå måste situationen lösas och som talmannen Andreas Norlén konstaterade för snart en månad sedan kan det bara ske om någon ändrar åsikt, bryter ett löfte.

Det är dags nu, och det är svårt att se att lotten skulle kunna falla på några andra än Annie Lööf och Jan Björklund. De har lovat två saker som efter valet visat sig oförenliga.

Dels försäkrade både Lööf och Björklund att målet var en borgerlig regering, helst med hela Alliansen. De garanterade också – mycket bestämt – allt aldrig ge Sverigedemokraterna inflytande. Som vi vet går det där inte ihop. Men det är faktiskt skillnad på löftesbrott och löftesbrott.

Olika sorters löftesbrott

Att inte kunna leverera det man lovat försöka göra – till exempel en Alliansregering – är något politiker råkar ut för hela tiden. Man bestämmer trots allt inte valresultaten.

Att göra precis det man lovat att inte göra – ge Sverigedemokraterna inflytande – är något annat. Skulle Lööf och Björklund släppa fram en regering som i praktiken måste hålla Åkesson på gott humör finns inga ursäkter.

Andreas Norlén tänker nu själv kliva in i förhandlingarna. Tanken är att få till stånd en omröstning i riksdagen. I praktiken betyder det att Annie Lööf och Jan Björklund tvingas ta ställning till vilket av sina två oförenliga löften de ska svika.

Det kan se ut som ett dilemma, men en regering byggd på Åkessons stöd borde inte ens vara ett alternativ.

avIngvar Persson