Drömmar dör - av elitsatsning
10 JULI 2013. Fotbolls-EM
I dag startar fotbolls-EM på hemmaplan. Det svenska damlandslaget möter i premiärmatchen Danmark på Gamla Ullevi i Göteborg. Förväntningarna är skyhöga, inte minst för att det är Pia Sundhages första mästerskap som landslagstränare för Sverige.
Under de senaste 15 åren har intresset för svensk damfotboll fullkomligt exploderat. Den får i dag en helt annan medial uppmärksamhet och matcherna kan dra storpublik. Lotta Schelin, Kosovare Asllani och Caroline Seger är förebilder för tusentals tjejer – och killar.
Numera består nästan hälften av landets licenserade fotbollsspelare av unga kvinnor.
Spelade för att det var roligt
Så var det inte när jag började i Solnaklubben Vasalund som åttaåring i slutet av 1980-talet. Då var vi bara tre tjejer i klubben, så vi fick spela ihop med jämnåriga killar i stället. Ganska snabbt värvade vi några kompisar och fick ihop till ett niomannalag och kunde börja spela i Stockholmsturneringen S:t Eriks-cupen.
Första matchen förlorade vi med 9–1 mot den betydligt mer välorganiserade Solnakonkurrenten AIK. Det var tungt, men Vasalund var en klubb för oss som gillade att spela boll snarare än att vinna titlar.
I dag är det annorlunda.
Ungdomar sorteras bort
Tidigare i våras fick Vasalund kritik för att de delar upp spelare i ett bättre och i ett sämre lag redan i femårsåldern. Tidig elitsatsning är en tendens som breder ut sig i svensk ungdomsidrott – i synnerhet inom fotbollen, Sveriges största föreningssport. Frågan har varit omdiskuterad under våren.
Sex av tio kommunstyrelseordföranden anser att klubbar som elitsatsar på ungdomar under 13 år inte ska få något kommunalt stöd, enligt en undersökning av SVT.
Ändå händer alldeles för lite i praktiken.
Unga idrottare fortsätter att rensas ut. Inte alltid på grund av bristande talang. Oftast är det den fysiska mognaden som får vara måttstock.
Redan vid 13-årsåldern börjar den första sorteringen via distriktsläger. Vid 15 väljs de största talangerna ut till klubbarnas A-lagssatsningar och till Svenska fotbollförbundets ungdomslandslagsverksamhet.
Zlatan har inte alltid varit bäst
På det här sättet sanktionerar staten och kommunerna ett system som motverkar grundtanken med ungdomsidrott: att den ska främja folkhälsa, integration, jämlikhet – och inte minst kamratskap.
Zlatan har berättat om hur han var sen i utvecklingen. I 18-årsåldern växte han plötsligt drygt tio centimeter på bara tre månader. Inte bara hans fysik expanderade, det gjorde även hans framgångar.
Snabbt kom han med i Malmö FF:s A-lag. Fortsättningen är så att säga historia.
Det väcker frågan: Får framtidens landslagsspelare samma chanser i dagens idrottsklimat?