Vad driver Beatrice Ask på hemliga EU-mötena?
Regeringen tänker lägga fram en handlingsplan mot terrorism i höst. På dagordningen står också att formulera en gemensam ”värdegrund” för vårt land.
Ett av motiven är att leva upp till EU:s krav i arbetet mot terrorismen.
För snart två år sedan antog medlemsländerna en hemlig handlingsplan mot rekrytering och radikalisering till terrorism.
Snart lägger EU-kommissionen fram ett antal förslag som uppföljning. Där finns bland annat det kontroversiella förslaget att stoppa hemsidor som stödjer våld.
Den ansvarige kommissionären Franco Frattini talar sällan om de samhällsfaktorer som bidrar till att terrorismen kan locka ungdomar. De delarna verkar inte heller ha samma tyngd i EU:s arbete som hårda åtgärder.
Jag försöker förstå vilken analys som svenska myndigheter gör.
Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpos kontraterrorismenhet, ger en bred bild av det som kallas våldsbejakande radikalism.
–?Det är inte alls så att bara för att man är radikal så blir man våldsbenägen, säger hon. Men det är väldigt få ideologiskt motiverade som blir våldsbenägna som inte har radikaliserats.
Malena Rembe ser att det kan finnas likheter i vägen till olika radikala miljöer: högerextrema, autonoma, islamistiska.
–?Kanske speciellt när man pratar om ungdomar, och kanske när det gäller de drivkrafter som gör att man dras in eller trycks in i radikaliserade miljöer.
Säpo har börjat analysera likheterna i rekryteringen till olika extrema rörelser, men internationellt är det ont om forskning.
Den kunskap som finns hittills ger en sammansatt bild.
–?Det finns inte ett enda sätt att radikaliseras på eller en enda orsak till att man hamnar i de här miljöerna, men en faktor som ofta kommer upp är ett upplevt utanförskap, säger Rembe.
Diskriminering är en sak som kan bidra till känslan av att bli kränkt och att alla andra är emot en.
Dialog med muslimer i Sverige är en viktig del av arbetet. Det gäller att undvika den situation som finns i andra europeiska länder, med tal om konflikt och friktion som piskar upp stämningsläget.
Nazister som vill hoppa av kan vända sig till Exit-projektet, vad kan en ung kille göra som lockats av islamistisk extremism men som börjat ändrat sig?
–?När jag kom tillbaka från tjänstledighet för ett år sedan hamnade jag i hela surret om våldsbejakande radikalisering, säger Malena Rembe. Så tänkte jag, varför pratar ingen om avradikalisering som fenomen, vad man ska göra för att motverka radikalisering eller stötta dem som vill lämna radikala miljöer.
Hennes analys av faktorerna bakom terrorism känns mer spännande än mycket annat i den europeiska debatten.
Likheter mellan vägarna till olika typer av extremism. Dialogens betydelse. Diskriminering och andra kränkningar som en del av de faktorer som bör motverkas. Vägar bort från extrema grupper.
Vilka av dessa saker driver den svenska regeringen i de hemliga förhandlingarna om EU:s handlingsplan?