”Telefontäckning är ingen rättighet”
Just nu pågår det sista stadiet i Telias nedmontering av det fasta telenätet i Sverige. För 83-åriga Elly Jonsson och hennes jämnårige make Torsten från Sorsele får det stora konsekvenser. De har i 50 års tid tillbringat varje ledig stund i sin stuga vid Torstens föräldrahem i Vuovosjaure, men nu kommer de inte längre att våga åka dit. Det saknas nämligen mobiltäckning i området.
– Tar de bort den fasta telefonen i byn måste vi åka båt över sjön och köra bil i sju kilometer innan vi ens kan ringa efter hjälp om något händer. Aldrig att jag kommer att våga åka dit då, berättar en ledsen Elly Jonsson när jag hälsar på dem.
Den sista procenten
Jag ringer till telefonsupporten på Telia för att höra om de verkligen kan göra så här. Där får jag höra att telefontäckning inte är en rättighet. Det fasta telefonnätet har blivit för dyrt att ha kvar. Men de säger att Telia ändå vill ta samhällsansvar. De erbjuder därför en lösning, om man blir kund hos dem, som fungerar ”i 99 fall av 100”.
Elly och Torsten Jonsson tillhör den sista procenten. Det saknas både tillräcklig mobiltäckning och elström i stugan, något som krävs för den nya tekniken.
Tydligen har Telia delvis rätt. Riksdagen har bestämt att bara de som bor året runt i ett hus har rätt till telefon. Men det kan bli dyrt även för dem. Det är marknaden som ska lösa problemet och att det finns andra teleleverantör där det kan fungera. Annars får man köpa en satellittelefon.
Detta trots att en satellittelefon är väldigt dyr, kostar cirka 10 kronor i minuten att ringa från och vill man surfa kostar en megabyte runt 8 000.
– Man ska kunna bo, arbeta, driva företag och leva i hela landet, sa statsminister Stefan Löfven (S), när han presenterade regeringens landsbygdsproposition förra veckan.
I propositionen framgår att det är helt okej för regeringen om folk nu måste skaffa nya, dyra lösningar till sin permanentbostad eller stuga. Torsten Jonsson var 13 år gammal när han började jobba som skogsarbetare, men ett tungt yrkesliv syns inte i pensionskuvertet. Inte heller hans fru har råd med några dyra alternativ.
Storstadskatastrofer
Landsbygden producerar statliga mångmiljardvinster genom vatten- och landexploateringar. Men vinsterna går till kungahuset, rutavdrag och pengakatastrofer som Nuon i stället för basala välfärdstjänster i de områden som behöver dem mest.
När kostnaderna för att ett påtvingat nätbyte landar på personer som Elly och Torsten Jonsson är det inte bara en fråga om privatekonomi.
Det är berättelsen i det lilla om när det starka samhället blir svagare - och om ett land som både krymper och glider isär.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.