Tioåringarna blir försökskaniner

Kombinationen av tidig sortering, bristande resurser och en ökad segregation är förödande för skolans möjligheter att ge alla samma chans i livet, skriver Karin Pettersson.

Det snällaste man kan säga om går­dagens kompromiss om skolan mellan regeringen och Alliansen är kanske att den gör livet lite lättare för lärarna. De slipper i alla fall några av Björklunds nationella prov.

Problemet är att den inte är bra för barnen.

Betyg för tioåringar - på försök eller inte - är helt enkelt en dålig idé.

Tidigare betyg leder till tidigare sortering av barn. Det är en farlig utveckling i ett system där föräldrarnas utbildningsnivå spelar allt större roll och där skolan i­nte längre kompenserar för skillnader i klass och bakgrund.

Kombinationen av tidig sortering, bristande resurser och en ökad segregation är förödande för skolans möjligheter att ge alla samma chans i livet. Utvecklingen skyndas på av det fria skolvalet.

Ett nytt betygssystem i­nfördes dessutom helt n­yligen. Det har inte ens hunnit utvärderas än.

I valet tackade väljarna kraftfullt nej till både Jan Björklunds parti och hans skolpolitik. Skolan var väljarnas viktigaste fråga och de ville ha förändring.

En unikt enig remiss­opinion av myndigheter, l­ärosäten och lärare har sågat förslaget om ännu t­idigare betyg. Forskningen har dömt ut det, och till sist har till och med Jan Björklunds allianskamrater b­örjat vackla.

Idén att betyg för tioåringar skulle lösa den svenska skolans problem är själva symbolen för förnuftsvidrig politisk klåfingrighet.

Just när Alliansen höll på att förlora debatten valde utbildningsminister Gustav Fridolin och regeringen att i går gå Björklund till ­mötes. Ett försök ska genomföras på upp till hundra skolor runt om i landet.

Att regeringen gått med på detta är svårt att begripa.

Att genomföra ett försök är nämligen på ren förvaltningssvenska ofta första steget i genomförandet av ett nytt system.

Dessvärre hade Jan Björklund därför rätt när han på pressträffen lite triumferande konstaterade att han fått igenom betyg från årskurs fyra.

Tioåriga barn blir nu försökskaniner i ett oseriöst test som dessutom kommer att bli omöjlig att u­tvärdera på ett meningsfullt sätt. För denna symbolpolitik får u­ngarna nu ­betala - med magont.

Men rimligen kommer också gårdagens kompromiss att stå regeringspartierna dyrt.

För hur ska Magdalena A­ndersson kunna fortsätta att använda argumentet att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga inte fungerat, när det inte spelar n­ågon roll vad forskningen säger om skolan?

Att ge efter för Björklunds ideologiska spöken skapar ett farligt politiskt prejudikat. Sverige behöver mer politik som grundas i kunskap och beprövad ­erfarenhet - inte mindre.

Även på längre sikt ­är F­ridolins eftergiftspolitik farlig. Den riskerar att ge borgerligheten blodad tand.

Riksdagen har borgerlig majoritet eftersom Sverige­demokraterna nästan alltid röstar med Alliansen i voteringar som skiljer mellan blocken. Om regeringen i­nte ens vågar eller orkar ta strid i en så ideologiskt l­addad fråga som betyg för tioåringar, är frågan om den någonsin kommer våga göra det.

Alternativet till konflikt är att Stefan Löfvens regering nöjer sig med att - med några mindre justeringar - förvalta borgerliga r­eformer mandat­perioden ut.

Om det är idén så var gårdagens överenskommelse en bra början.