En värld i brand – ett hot mot demokratin
Denna heta sommar är Europa omgivet av krig och konflikter.
I öst pågår en militär upptrappning påhejad av Ryssland. När ett plan på väg från Holland till Malaysia blev nedskjutet av ukrainska separatister insåg alla fullt ut vad denna konflikt riskerar leda till.
Nära gränsen till Turkiet – i Syrien och Irak – råder fullskaligt krig. Nästan sju miljoner har flytt sina hem i Syrien och tre miljoner har flytt landet.
I Gaza dödas varje dag otaliga civila – många av dem barn. Och ett vapenstillestånd verkar långt borta.
Söder om Europa är det inte fredligare. I Libyen, som ligger mindre än 50 mil från den italienska kusten, dödades så sent som häromdagen 30 personer i väpnade strider.
Ett fredligt och demokratiskt Europa är som omringat av kaos och krig. Men så har det inte alltid varit.
De största och blodigaste krigen har faktiskt utspelat sig på europeisk mark. Och det är inte mer än tjugo år sedan det pågick krig och folkmord i denna världsdel – i Jugoslavien.
Demokratin är ung i de forna öststaterna. Även i västra Europa har många demokratier bara några årtionden på nacken. Såväl Spanien, Grekland och Portugal var diktaturer under början av 1970-talet.
Demokratin på frammarsch
Under senaste tiden har emellertid demokratin varit på stark frammarsch i hela världen. De flesta såg utvecklingen som ödesbestämd. Ekonomisk utveckling och globalisering skulle leda till fred och demokrati – i land efter land.
Demokrati är i och för sig inte någon quick fix för att få fred och ekonomisk
utveckling. Lika viktigt – vilket Bo Rothstein visat i sin forskning – för att den nödvändiga sociala tilliten ska växa fram är en förutsebar och icke-korrumperad statsförvaltning.
Under trycket av dagens krig finns en uppenbar risk för att demokratier och rättsstater börjar ses som en lyx, som
bara det ”civiliserade” väst kan kosta på sig. I resten av världen ses auktoritära
regimer som acceptabla så länge de upprätthåller freden.
Andra världskriget blev en läxa
Men även Europas demokratiska utveckling har varit full av bakslag. Auktoritära eller fascistiska regimer har stundtals upplevts som mer välordnade än vacklande och kaotiska demokratier.
Men 30-talets diktaturer i Tyskland, Italien och andra europeiska länder gav långsiktigt varken fred eller stabilitet. Andra världskriget blev en dyrköpt läxa för dem som inte trodde på demokrati.
Det är i lägen som dessa – när fria val mest upplevs leda till kaos och krig – som det är viktigare än någonsin stå upp för demokratiska ideal och värderingar.