Socialen utsätter kvinnor för livsfara
Nästan alla skyddade personuppgifter läcker ut
Publicerad 2022-03-31
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Kvinnorna som lever gömda har många gånger läkarjournaler som vittnar om grovt våld. Brutna revben, brännmärken efter cigaretter och ärr på magen av knivhugg.
Det här är kvinnor som vet att de behöver fly en livsfarlig relation. Kvinnor som kan ha planerat sin egen begravning och skrivit sina avskedsbrev, men ändå inte kan räkna med samhällets skydd.
Skyddade personuppgifter – oskyddade personer. Det är namnet på rapporten som Jämställdhetsmyndigheten släppte i dag. Den visar att tre av fyra kvinnor med skyddat identitet röjs av svenska myndigheter.
Männen döms sällan
Anledningen till att de röjs är bristande rutiner hos myndigheterna. För det mesta var det någon vid domstolen, skolan, polisen, socialtjänsten, på Skatteverket eller någon annan myndighet som läckte information om var de fanns.
Men rapporten tar även upp ett annat problem: bara för att kvinnan lever med skyddade uppgifter betyder det inte att förövaren är dömd.
Många tror att förövaren är dömd om man fått skyddad identitet. Men så är nästan aldrig fallet, säger Petra Erlander till SVT. Erlander är en av rapportförfattarna och driver nätverket Gömda kvinnor. Hon lever själv med skyddad identitet.
– Hela mitt liv är förstört, jag kommer ha skyddade personuppgifter för resten av mitt liv, säger hon till SVT.
Bakom rapporten står även Aftonbladets tidigare medarbetare Kerstin Weigl, som de senaste 20 åren har bevakat mäns våld mot kvinnor. I rapporten till regeringen har hon och Petra Erlander intervjuat 86 kvinnor och 128 barn om livet som gömda.
Värre situation än väntat
– Jag tycker att de gömdas situation var värre än jag redan visste. Det handlar om kvinnor och barn som blivit tillsagda av myndigheter att de måste skydda sig och sedan blir de helt övergivna, säger Kerstin Weigl till Aftonbladet.
Det finns konkreta förslag i rapporten som kan hjälpa dessa kvinnor och barn. Ett exempel är att Skatteverket får i uppdrag att kontinuerligt samla in uppgifter och de som lever med skyddade personuppgifter, och vilka myndigheter som röjt dem. Men det krävs mer än så.
Tidigare kallades det här våldet för ”familjetragedier”. Det är något som anses vara privat, det sker i hemmet. Den vanligaste mordplatsen för kvinnor är just hennes egen säng. Men det är ett problem för hela samhället.
Precis som gängvåldet får uppmärksamhet och politiska hårdhandskar, så behöver även dessa kvinnor och barn tas på mycket större allvar. Och framförallt: samhället ska skydda dessa kvinnor, inte utsätta dem för större fara.