Banker älskar bostadsbristen

De svenska hushållens sammanlagda bolån är uppe i 4 000 miljarder kronor.

Publicerad 2019-02-19

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I januari steg de svenska bostadspriserna och i förra veckan meddelade Riksbanken att man inte avser att höja räntan. Landets bostadsmäklare och folk som planerar att sälja sin bostad kan andas ut. Trots dystra prognoser om en priskrasch så går det fortfarande att tjäna pengar på att sälja lägenheter och hus.

Allra gladast kanske våra banker är. Under 2018 gjorde de fyra största bankerna en vinst på 112 miljarder kronor och att folk tecknar sig för bolån är vad de tjänar pengar på i dag.

Enligt Finansinspektionen är bolånemarginalen – skillnaden mellan vad bankerna tar i ränta från bolånetagarna och vad de själva behöver betala för att finansiera sig – i dag 1,55 procent. Det är en mycket hög lönsamhet, och i dag kan bankerna räkna hem sex gånger så höga marginaler på bostadslånen som för tio år sedan. Handelsbanken och Swedbank har gemensamt halva den svenska bolånemarknaden och för bägge bankerna står bolånen för minst 60 procent av fjolårets resultat.

De pengar storbankerna gjorde i vinst i fjol skulle räcka till att bygga bort bostadsbristen flera gånger om, men i ett land utan brist på bostäder kommer inte banker eller byggherrar kunna göra rekordvinster. I ett land där bostadsmarknaden inte fungerar, där det råder skriande brist på bostäder och där byggbolagen inte vill bygga nytt längre kan bankerna däremot tjäna riktigt stora pengar.

När räntan varit historiskt låg har bostadspriserna drivits till rekordnivåer och samtidigt ökat svenskarnas skuldbörda enormt. De svenska hushållens sammanlagda bolån är uppe i nära 4 000 miljarder kronor. Många hushåll har dessutom indirekta skulder via sina bostadsrättsföreningars lån.

Hushållens skulder som andel av de disponibla inkomsterna ligger på rekordhöga nivåer och kommer dessutom med största sannolikhet att öka de kommande åren eftersom räntorna någon gång kommer att höjas. Enligt Riksbanken är det största hotet mot den svenska ekonomin våra stora skulder.

Både den nya regeringen och Finansinspektionen arbetar med att minska andelen hushåll som har höga skulder i förhållande till sin inkomst. Att man då, som i Stockholm, från politiskt håll satsar på att ombilda gemensamt ägda hyresrätter till bostadsrätter är helt vansinnigt. Det är en politik som blåser på skuldsättningen, försämrar den ekonomiska stabiliteten och gör att ännu fler människor är utsatta för riskerna med en bostadskrasch.

Men storbankerna lär förstås jubla.


• Vill du ha våra texter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!