ÅSIKT

Konsten att bli en arrogant snorunge

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: HENRIK MONTGOMERY

Inte för att skryta, men jag har aldrig trott på tomten. Det är knappast min egen förtjänst. Snarare kan verklighetsförankringen bero på en viss lättja hos de vuxna i min omgivning – ingen orkade klä ut sig på julen och än mindre uppehålla myten om att en rund, röd man skulle kunna ta sig in i vår lägenhet obemärkt på julnatten.

Som följd av detta var min uppväxt fri från hotet om indragna julklappar i händelse av hyss. Livet som retsam storasyster flöt på obekymrat. Eventuell snällhet berodde aldrig på rädsla för tomtens vrede.

Tomten skapar problem

Så är det inte för alla. De allra flesta småbarn i USA tror på tomten, och samma sak gäller i Storbritannien. Någonstans runt åtta års ålder spricker lögnen och problemen börjar. Författarna till en vetenskaplig artikel publicerad i Lancet Psychiatry fann att tomtelögner kan leda till förtroendeproblem mellan föräldrar och barn. Hur kan man lita på någon som ljugit om något så viktigt som tomten?

Inte bara barn oroar sig över tomtens förehavanden. I den tyska staden Roth var politikerna rädda att insamlingar av önskelistor till tomten kunde bryta mot EU:s nya dataskyddsförordning GDPR. Som följd förbjöd man i år barnen att hänga sina önskelistor i stadens stora julgran.

EU-kommissionen lugnade dem. Tydligen kan det anses ingå i tomtens uppgifter att samla in önskelistor, och därför bör traditionen inte bryta mot lagstiftningen.

”Tomten bör ha familjers kontaktuppgifter så att han kan leverera julklapparna på önskelistan han fått – förutsatt att föräldrarna samtycker till detta i de fall det rör sig om minderåriga”, sa en talesperson från EU-kommissionen till tidningen Politico.

De tyska barnen får hänga sina listor i granen och allt är frid och fröjd. Om det gör dem till snälla eller mer misstänksamma medborgare återstår att se.

Harry Potter skapar SSU-klubb

Det går att bli snäll utan tomtens inblandning. Min egen tomtelösa uppfostran har präglats av andra sagor som fyllt uppfostrande funktioner. Framför allt hade böckerna om Harry Potter en positiv inverkan, men också Roald Dahls ”Häxorna” och SVT:s hamburgareformade tygfigur Allram Eest.

Den som inte blir antifascist efter att ha läst Harry Potter-böckerna bör putsa glasögonen. Berättelsen är klockren – Voldemort är en trollkarlsnazist besatt av renblodighet som värvar, märker och radikaliserar anhängare för att ta över världen och kuva de icke-magiska. Huvudpersonen Harry Potter skapar en slags SSU-klubb på steroider (Dumbledores armé) där de lär sig själva bekämpa politisk apati och vardagsondska. En typisk studiecirkelverksamhet kulminerar i ett trollkarlskrig där de goda vinner.

Harry Potter lär barn vad ondska är. Böckerna beskriver varför de onda Dödsätarna ansluter sig till Voldemort, och varför en del av dem hoppar av. Den förklarar hur dålig journalistik skapar drev som gynnar högerextremister, när den skrupelfria Rita Skeeter smutskastar Harry och hans mentor Dumbledore i trollkarlsvärldens största blaska. Harry Potter-böckerna är helt enkelt en skolning i att demokrati inte är gratis.

Akta dig för kvinnor i handskar

”Häxorna” är en udda barnbok om en engelsk pojke vars föräldrar dör i en bilkrasch. Han får flytta hem till sin norska mormor, som visar sig ha jobbat som häxjägare. Mormodern lär upp honom i den ädla konsten att känna igen en häxa – för den oinvigde kan jag meddela att det är stora fnasiga näsborrar, blått saliv, fyrkantiga tålösa fötter, skallighet (och kliande peruk) och klor (därmed också handskar) man ska titta efter.

På ett pensionat vid den engelska kusten råkar tyvärr pojken hamna mitt i häxornas årsmöte och bli förvandlad till en mus. Som tur är, konstaterar han och mormodern i slutet av boken, betyder det att de två kommer dö ungefär samtidigt. Häxorna gav mig en mer avslappnad relation till döden (men en mer spänd sådan till kvinnor med handskar).

SVT drillar arroganta småbarn

Tygfiguren Allram Eest, påhittad av Petter Lennstrand, var fullständigt galen. Och hypnotisk. Skapt som en hamburgare med gyllene skägg, utstående ögon och ett osvikligt självförtroende genomförde han intervjuer med alla från Carola till Yngwie Malmsteen i en egen talkshow. 2004 var han värd för SVT:s julkalender. Eest var självupptagen, högfärdig, oförstående och arrogant. En riktigt hemsk person, eller tygdocka, alltså.

Men på lite samma sätt som Grynets feministiska kamp skapade kaxiga tjejer blev Allram Eest en förebild i sin jobbighet. Som åttaårig tjej var det inte helt fel att lägga sig till med lite arrogans och självupptagenhet, om inte annat så för att väga upp patriarkatets oundvikliga skolning i att vara osynlig.

Patriarkala filmer ger fler barnbarn

Antalet patriarkala sagor man peppras med genom uppväxten går knappast att räkna; disneyprinsessor som räddas av stiliga män, tonårsböcker om förhärligat destruktiva heterorelationer och chockerande många filmer som inte klarar Bechdeltestet (att två kvinnor i filmen pratar med varandra om något annat än en man).

Jag var tretton när jag såg den första twilightfilmen. Baserade på böckerna av Stephenie Meyer handlar de fyra amerikanska filmerna om en destruktiv romans mellan en 104 år gammal vampyr och en collegetjej. Filmerna var spännande och han var snygg. Tyvärr var de också späckade med anti-abortpropaganda och skeva bilder av förhållanden.

Vampyren Edward har trots sin långa livserfarenhet inte lärt sig mycket om preventivmedel, och när huvudpersonen Bella blir gravid vägrar hon tappert abortera vampyrfostret som börjat äta upp henne inifrån. Författaren Meyer är religiös mormon och abortmotståndare. Att så många unga tjejer fastnat för serien och identifierat sig med den abortvägrande huvudkaraktären kan inte ses som något annat än en lyckad konservativ politisk kampanj.

Tips inför mellandagarna

Den som inte påverkas av sagor och berättelser är antingen övermänsklig eller en slarvig läsare. De allra flesta sagor är politiska, på gott och ont. Tänk därför noggrant igenom jullovets film- och bokkonsumtion. Ge inte dottern en twilightfilm i julklapp om du inte vill bli mormor. Högläs Harry Potter om du vill bidra till framtidens antinazism. Tillkalla Allram Eest eller Roald Dahl om du vill elda på självförtroendet hos en liten.

Ljug inte om tomten bara.

avSusanna Kierkegaard

ARTIKELN HANDLAR OM

Julen 2018

Twilight

Jul

Böcker

Film