Skärp kraven på oljebaronerna
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-12-03
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Fåglar dränkta av olja hålls upp mot kamerorna. Människor i skyddsdräkt och gasmask vadar fram genom den svarta gyttjan. Fiskare skriker ut sitt raseri mot förstörda vatten.
Vi har sett bilderna förr. Exxon Valdez utanför Alaska år 1989. Oljetankern Erika vid Frankrikes kust i december 1999. Den här gången dör fåglarna i spanska Galicien efter att sjöodugliga Prestige gått till botten. Nästa gång kan det vara en svensk skärgård.
Nyss passerade en annan oljeskorv, Byzantio, genom Östersjön. Trots protester från Greenpeace lyckades den 26 år gamla tankern ge sig av från Lettland till Rotterdam.
Det är den ryske magnaten Michail Fridman som hyrt både Byzantio och förlista Prestige genom sitt handelsföretag Crown Resources, berättar tidningen Moscow Times. Fridman är ordförande för mäktiga företagsgruppen Alfa, en av de stora oljeexportörerna.
– Crown Resources agerar fullständigt ansvarslöst, säger Michail Jovall på Greenpeace.
Under de tre senaste åren har de ryska leveranserna via Östersjön ökat med 30 procent. Ofta med skrotfärdiga fartyg där bara ett tunt lager plåt skiljer giftig olja från havet, trots att det finns säkrare skepp med dubbla skrov.
I dag debatterar den svenska riksdagen oljeriskerna. Flertalet partier kräver en svensk ansökan om att Östersjön klassas som ett särskilt känsligt havsområde. Ett sådant beslut av internationella sjöfartsorganisationen IMO ger större möjligheter att förbjuda usla fartyg. Miljöminister Lena Sommestad har hittills velat skynda långsamt och få med alla länder runt Östersjön på en gemensam ansökan. Det dröjer eftersom Ryssland håller emot.
Det är olyckligt att bara tala om tidtabellen i IMO, där rederinäringen och oljeindustrin i decennier lyckats förhala miljöbeslut.
Om det ska hända något snabbt måste Europa gå före.
Efter Erikakatastrofen skärpte EU sina regler genom kravpaketen Erika I och Erika II. Men Frankrike och EU-kommissionen fick inte igenom sina tuffaste förslag. Motståndet från Grekland och andra medlemsländer var för hårt. Först år 2015 ska fartyg med enkelskrov vara borta.
– Om de europeiska staterna hade följt mina första förslag skulle Prestige ha försvunnit från europeiska vatten den 1 september 2002, säger EU-kommissionären Loyola de Palacio till franska Le Figaro.
På torsdag möts EU:s transportministrar. Då tänker kommissionen föreslå skärpta krav. Ulrica Messing bör ta chansen och tala för ett snabbare förbud mot fartyg med enkelskrov. Utan att vänta på IMO. Om ett och ett halvt år är Östersjön nästan ett innanhav för EU, när Polen och de baltiska länderna blivit medlemmar. Då kan hårdare krav gälla flertalet hamnar runt omkring oss.
Utvidgningen av EU ger också chanser att ställa tuffare krav på de ryska myndigheterna och oljebaronerna. Ryssland kan inte bara dra fördelar av ökad integration kring Östersjön utan att ta ansvar för miljön.
Låt oss slippa se katastrofen i Galicien upprepas.