Vården och skolan måste få pengar nu, Andersson
Att se ljust på samtiden ingår egentligen inte i en finansministers tjänstebeskrivning. Magdalena Anderssons jobb är att sätta stopp för angelägna men kostsamma idéer. Det blir inte alltid så muntert.
I går gick det dock inte att ta miste på Anderssons belåtenhet. Finansministerns traditionella pressträff i samband med regeringens budgetöverläggning på Harpsund gick i klingande dur.
Sverige går som tåget innan avregleringen. Statens inkomster är rekordhöga, sysselsättningen rekordstor och statsskulden krymper rekordsnabbt.
Utrymme på 40 miljarder
Enligt finansministern finns det nu ett utrymme på 40 miljarder för reformer, trots att hon fortsätter att spara. Överskotten i budgeten blir större än de flesta hade räknat med.
Cynikern skulle säga att regeringen går in i valåret med en välfylld krigskassa. Samtidigt har samhället både stora och konkreta behov av reformer nu. Och det gäller inte bara försvar och poliser.
I en debattartikel pekade LO i går ut några områden där regeringen måste satsa. Ojämlikheten måste minska. Höjda barnbidrag och ökad kapitalbeskattning är klassiska fördelningspolitiska verktyg.
Avgörande för välfärdssamhället
Två områden kommer att avgöra det svenska välfärdssamhällets framtid. Människor måste få tillgång till utbildning som öppnar dörren till arbetsmarknaden.
För många handlar det om språkkunskaper, eller att fullfölja gymnasiestudier. Men det kan inte stanna där. Sverige behöver ett brett kunskapslyft med vidareutbildning och kompetensutveckling för alla.
Viktigast är ändå kommunernas ekonomi. Här produceras välfärdens kärna och de närmaste åren är behoven enorma. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kommer kostnaderna för vård, skola och omsorg fram till 2020 att öka med nästan 70 miljarder mer än inkomsterna. Höjda kommunalskatter skulle få förödande fördelningspolitiska effekter.
Sverige behöver varenda krona i Magdalena Anderssons reformutrymme, och mer därtill.