Skinka, tindrande ljus och julkokain

Toavattnet i Gävle vittnar om förändringarna i Sverige

I de här bassängerna på reningsverket i Gävle hamnar allt det som spolas ner i stadens toaletter.

Nordost i Gävle är miljonprogramsområdet som under de senaste åren genomgått en omfattande ansiktslyftning. De slitna fasaderna har ersatts med nya välputsade, de bunkerliknande balkongerna har gjorts om till stilrena med metallräcken och glaspartier. Men trots att Nordost ligger mitt inne i centrala Gävle och fasaderna putsats har området dragits med dåligt rykte genom åren. De två skjutningarna 2018 med kopplingar till narkotikahandeln bättrade inte på det ryktet.

Skjutningarna skedde mitt i bostadsområdet, den ena på eftermiddagen en lördag, den andra vid 21-tiden en måndag. I området bodde människor granne med gängkriminalitet och droghandel, många förmodligen utan att veta om det.

Under hösten 2019 har rapporterna från Gävle i media handlat om just droger. Socialtjänsten har vittnat om hur barn nu dras in i knarkhandeln och att det säljs droger på skolorna i Gävle. Det här känns igen från rapporter från större städer som Göteborg och Malmö. Men droghandel och skjutningarna som följer med dem är inte längre ett storstadsfenomen, det är del av en mycket bredare svensk vardag än så.

Spåren av den där vardagen syns i avloppsvattnet i Gävle. Sedan 2013 har man analyserat vattnet som spolas ner i toaletterna i Gävle. Testningen sker fyra gånger per år och enligt kommunen är testningen i Gävle den förmodligen längst sammanhängande testningen i Sverige. Proverna beställs av kommunen och på Gästrikevattens reningsverk mellan den gamla arbetarstadsdelen Brynäs och villakvarteren i Bomhus tas sedan proverna för att skickas vidare till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge för analys av spår efter cannabis, kokain och amfetamin. Det är bland annat genom de här proverna man vet att en kokainmarknad etableras i Gävle 2015 och att kokainanvändningen i Gävle är som störst under julhelgen.

Jag visas runt vid reningsverket av Gästrikevattens presschef Therese Staff. I frysboxen i laboratoriet står prover och Staff berättar om det komplexa system som är en reningsanläggning och hur vattnet när det renats leds ut i havsviken bara några hundra meter bort.

Mätningarna som görs kallas avloppsbaserad epidemiologi. Det är inte en exakt metod, men det är en metod som kan visa vad som egentligen händer i en kommun ifråga om droganvändning.

Ett av de fyra mättillfällena i Gävle är förlagd till julhelgen eller som det heter i varenda svensk kommun; hemvändardagarna. De som flyttat vänder hem för att fira jul med familjen och att de kommit hem syns i toavattnet. Under julhelgen är spåren av narkotika i avloppsvattnet i Gävle högre än under resten av året. Men det är inte bara hemvända Gävlebor som knarkar. Kokainanvändningen i Gävle har på bara 6 år ökat från 26 doser till 300 doser per dygn enligt P4 Gävleborg. Vid den första mätningen 2013 hittade man bara en enda dos.

Det är så här den svenska verkligheten ser ut. På Gävle kommun är man övertygad om att en mättad marknad i Stockholm lett till etableringen av en kokainmarknad i Gävle. Lägre priser har gjort kokainet till mer av Svenssondrog och gatulangningsgruppen som försvann för några år sedan i Gävle ska återupprättas.

Att något hänt i Sverige är uppenbart när tidningen Gefle Dagblad kan rapportera om att en 18-åring misstänkt för inbrott på en skola i Gävle halar upp två hekto kokain ur byxorna och det vid husrannsakan hos den 17-årige kompanjonen hittas 6 gram kokain i pojkrummet.

Vi går runt mellan bassängerna på reningsverket i Gävle. Det är mörk decembereftermiddag och snart ska julmätningen göras av toavattnet i Gävle igen. Skinka, julmust och kokain kommer lämna kroppar och spolas ner i avloppssystemet.

Våra toalettbesök som vittnesmål om knarkhandel och skjutningar.

En spolning i taget.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.