Finska sjuksköterskor strejkade – och vann
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-22
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag mötte den finlandssvenska sjuksköterskan Helena Lindell i Tammerfors. Hon sa:
”Vi får skylla oss själva. Vi har varit för snälla för länge. Bundna till själ och hjärta vid vårt yrke. Vi har setts som töjbara eftersom vi jobbar med mjuka värden.”
Vårdkonflikten i Finland, i november 2007, var dramatisk. Sjuksköterskorna i vårdfacket Tehy krävde 500–600 euro mer i månaden, som finansministern och samlingspartisten Jyrki Katainen hade lovat i valrörelsen. Men efter valsegern ville den borgerliga regeringen hellre betala av på statsskulden. Trots att Finlands ekonomi är bättre än någonsin.
Sjuksköterskorna, som hade kämpat för högre lön i 20 år, blev desperata. ”Det är nu eller aldrig”, tänkte de och hotade med massuppsägningar. Hela 16000 sjuksköterskor skulle lämna sina jobb måndagen den 19 november.
Regeringen svarade med att stifta en sensationell tvångslag. Sjuksköterskor som sa upp sig skulle tvingas att arbeta ändå, eller att betala dryga böter. Justitieministern Tuija Brax hotade arbetsvägrande vårdare med fängelse om någon skulle dö som en följd av konflikten.
I sista stund kom facket och arbetsgivarna överens. Sjuksköterskornas löner höjdes med 350–650 euro i månaden på fyra år. De fick även en julbonus.
”Det har varit en för alla, alla för en”, sa Paula Lindeberg, sjuksköterska vid Tölö Sjukhus, när striden var vunnen.
Över 60 procent av finländarna stödde sjuksköterskornas krav. Lönekampen blev en jämställdhetsfråga att samlas kring.
Vårdkonflikten i Finland ställde viktiga frågor om ansvar och jämställdhet. Sjuksköterskorna var så viktiga för samhället att de hotades med tvångslagar när de tänkte säga upp sig. Ändå hade finska sjuksköterskor i många år varit underbetalda. Deras viktiga samhällsfunktion märktes inte i deras plånbok. Klassiskt för kvinnoyrken.
Nu har vårdstrejken brutit ut i Sverige. Sjuksköterskorna strejkar bland annat för att få en minimilön på 22 000 kronor i månaden. De har trots allt tre års universitetsstudier i bagaget.
Malin Håkansson, 34, tjänar 21 400 kronor i månaden som sjuksköterska. Hon ger allt och älskar sitt jobb men säger till Aftonbladet: ”Om jag inte jobbade extrapass skulle det bli svårt att få ihop ekonomin.”
Sjuksköterskestrejken stänger akutmottagningar växelvis. Patienter får längre att åka. 3500 medlemmar i Vårdförbundet är varslade, men cirka 1000 av dem gick inte ut i strejk från start. Flera landsting har nämligen anmält att strejken är en samhällsfara.
Sjuksköterskor misstänker att det är arbetsgivarnas sätt att sätta käppar i hjulen för strejken. På somrarna går det ju bra att stänga akutmottagningar.
Vårdstrejker är svåra. De innebär alltid risker för patienterna. Opinionen kan vändas mot sjuksköterskorna om strejken får alltför stora konsekvenser.
Men egentligen är det samhället som sviker. ”Att vägra ge vårdpersonal rättmätiga löner är att säga att sjukvården är oviktig”, skrev jag om vårdstrejken i Finland.
Det gäller även den svenska.