”Överrabbinen försvarade de muslimska skolbarnens rätt att vara hemma vid ramadans avslutning”
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-10-31
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den 11 oktober hade S:ta Katarina-stiftelsen inbjudit till diskussion under temat ”Religionsfrihet till varje pris?” Mötet var väl besökt. Det visar vilket intresse det finns för dessa frågor.
En medelålders man frågade upprört varför vissa skolor gav alla barn en dags ledighet för att de muslimska barnen skulle fira ramadans avslutning.
Överrabbinen Morton Narrowe tog då till orda och försvarade de muslimska skolbarnens rätt att få vara hemma en så viktig dag. Narrowe förklarade att om majoriteten i en klass är muslimer så är det mycket enklare att ge hela skolan ledigt en dag än att administrera alla ledighetsansökningar. Den muslimske representanten behövde inte ta diskussionen utan det skötte överrabbinen så bra. Det var befriande att höra.
Så borde vi alla agera oavsett vilken religion vi tillhör. Tror jag på ett mångkulturellt samhälle och vill ha respekt för min religion måste jag visa respekt för andras.
Jag får ofta frågan vad ramadan är för någonting. Idag är det 15: e ramadan vilket innebär att vi varken får äta eller dricka från det att solen går upp på morgonen tills den har gått ner på kvällen. Ramadan är en helig månad då Koranen uppenbarades för första gången för Mohammed. Fastemånaden är en av de fem pelarna som en muslims liv vilar på. Det är en månad av självrannsakan och för många ger den en själslig och kroppslig renhet.
Enligt islam får barn inte fasta förrän de har fyllt 15 år. Trots det hävdade vi att vi skulle fasta för våra döda släktingar, men sanningen var att vi var nyfikna på vad de vuxna åt sent på kvällarna. Ramadan har en stark påverkan på många vuxna som vanligen inte bryr sig om religion. De dras med i gemenskapen till den grad att de både ber och fastar.
Ramadan är ”rullande”, dvs den hamnar inte alltid i samma månad utan flyttar 10 dagar framåt. Efter 30 dagar är fastemånaden slut och i år blir det den 14 november.
I Sverige är det lättare att fasta än i de varma muslimska länderna, om fastemånaden inte hamnar under sommarhalvåret. Folk brukar fråga mig hur vi skulle klara oss om ramadan skulle infalla under sommartid, vilket skulle innebära att man i princip inte får dricka eller äta alls under en månad. Som tur är har imamerna kommit överens om mellan vilka klockslag man ska fasta om man bor så långt norr ut som vi gör.
Vi muslimer brukar också vara praktiska. För att njurarna inte ska skadas dricker vi mycket vatten under hela natten. Vi brukar undvika för saltad eller för söt mat vid nattmåltiden. Islam är på många sätt en praktisk religion. Om man av någon anledning inte kan fullfölja fastan under ramadan så kan man ta igen de fastedagar man har missat senare under året. Kvinnor som är gravida, ammar eller har mens behöver inte fasta under ramadan. Likadant är det för dem som är sjuka eller på resande fot.
I västvärlden känner många muslimer att de inte kan komma till jobbet utsvultna under en hel månad. De väljer därför att flytta sina fastedagar till lediga dagar om de inte kan ta ut sin semester under ramadan. Islam ger alltså de bästa förutsättningar för muslimer att bli en del av ett tolerant och mångkulturellt samhälle. Samma praktiska och toleranta anda ser jag i de skolor med många muslimska barn som lägger lärarnas studiedagar så att barnen får ledigt just under muslimska helger.