Snart måste vi välja – gods eller folk på tåget
Jobb försvinner i järnvägskaoset
Hos LKAB i Kiruna växer lagren av järnmalm. Trots att trafiken på Malmbanan är igång efter urspårningarna i vinter räcker kapaciteten inte till. Det går helt enkelt inte att leverera det företaget producerar och kunderna frågar efter. När arbetet med att rusta upp spåret kommer igång kan det bli ännu värre.
Nu hotar varsel, och förluster i miljardklassen.
Gruvföretaget vill nu begränsa passagerartrafiken. Människor kan åka buss, det kan inte järnmalm.
Inte ensamma
LKAB är långt ifrån ensamma. För ett år sedan tecknade Hitachi Energy i Västerås och Ludvika Sveriges största exportorder någonsin. Högspänd likström för vindkraftsutbyggnaden i Tyskland och Nederländerna. Totalt handlar det om 147 miljarder kronor.
Behovet av utbyggda kraftnät gör att Hitachi Energy damsuger arbetsmarknaden efter människor med rätt kompetens.
Det finns ett problem – järnvägen. Allt som väger mer än 100 ton måste köras på den slitna banan förbi Grängesberg och Ställdalen. Och där är det trångt. Transporterna av transformatorer måste inte bara samsas med stål till valsverket i Borlänge och annat gods. De ska dessutom passas in mellan passagerartågen.
Ett tåg i veckan
Idag kan Hitachi Energy köra ett tåg i veckan. Det kommer att försena leveranserna, bromsa tillväxten i Sverige och försena omställningen av energisystemet.
Och det är alltså bara två exempel. Enligt Svenskt Näringsliv har var fjärde företag problem på grund av det usla järnvägsunderhållet. Det gäller till exempel stålindustrin och skogsindustrin där situationen beskrivs som ett hot mot konkurrenskraften.
Svenskt Näringsliv har till och med krävt att staten ska ta upp nya lån för att betala en upprustning av järnvägsnätet.
Problem här och nu
Det kommer dock inte att lösa problemen här och nu. Naturligtvis måste Malmbanan byggas ut med dubbla spår. Självklart behöver ett företag som tar enorma exportorder kunna köra mer än ett tåg i veckan. Hela året dessutom. Och självklart måste tågen kunna transportera både människor och gods.
Men där är vi inte, och vi kommer inte att nå dit på ganska lång tid. Speciellt inte som regeringen och Trafikverket planerar att prioritera vägarna.
Misskötseln av järnvägen gör att vi närmar oss en punkt där infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) tvingas välja. Ska den järnväg vi har användas för passagerartrafik, eller måste vi prioritera godset. Malm, timmer och transformationer kan ju, som man säger i Kiruna, inte åka buss.
Svenska exportföretag kan inte leverera sina varor eftersom järnvägen fått förfalla. Det kostar enorma pengar och jobb riskerar att försvinna utomlands. Gruvföretaget LKAB vill att passagerartrafiken på Malmbanan ställs in för att malmtågen ska kunna komma fram.
Måste regeringen och Trafikverket välja mellan exportföretagens godstransporter och tåg för oss vanliga resenärer? Och vad är i så fall viktigast?
I chatten diskuterar Ingvar Persson infrastruktur med läsarna.
- 23 april09.29
Sverige Spårar Ur:
Magnetisk Järnväg och Hyperloop eller troglodytisk järnväg?
Sverige står fast vid gamla järnvägar medan världen omfamnar magnetisk levitation och Hyperloop. Maglev-tåg och Hyperloop erbjuder snabbare, mer miljövänlig transport. Trots vårt teknologiska framsteg halkar vi efter. Att investera i moderna järnvägssystem och Hyperloop skulle förbättra infrastrukturen och stärka vår innovationsposition. Det är dags att spåra in mot framtiden.
Allt gott,
David Lindström
lindstroemdHej David.
Det känns bra att avsluta med lite framtidsperspektiv. Klockan är nämligen halv och det är dags att stänga chatten.
Jag vill tacka alla som bidragit med synpunkter och frågor.
Ingvar Persson - 23 april09.27
Begriper inte varför man har struntat i upprustning och expansion av järnvägen. Det är ju tydligt att det ekonomiska behovet finns både i norr och syd.
henrik_burenHej Henrik.
Så är det, och politiker från alla partier pratar ofta om att satsa. Ändå står vi där vi står.
Ingvar Persson - 23 april09.26
God morgon Ingvar!
Måste exportföretagens behov av fungerande godstransporter ställas emot behovet av klimatneutral passagerartrafik? Problemet är ju detsamma, att järnvägen fått förfalla i decennier och inte orkar med trafikmängden. Sammanslagningen av vägar och järnvägar i Trafikverket och konkurrerandet om tågtrafiken har inte löst problemet, snarare förvärrat det. Här behövs statliga investeringar, inte bara av Malmbanan och Bergslagsbanan. På min egen önskelista skulle dubbelspår på Dalabanan hamna rätt högt.
gustafHej Gustaf.
Nej det är klart att inte godstransporter står emot passagerartrafik i ett lite längre perspektiv. Det jag försöker belysa är just att förfallet gått så långt att det ibland blivit en motsättning.
Ingvar Persson - 23 april09.24
1975 körde vi på Malmbanan norr om Kiruna 24 malmtåg i VARDERA riktningen, 2 vanliga godståg och 4 persontåg (2 nattåg o 2 dagtåg).
Idag blott en bråkdel av dessa. Men ändå kapacitetsbrist! Med färre och tyngre tåg, med färre personal för underhåll, med ökat fokus på ekonomi - blir det så.....
Ulf WikströmHej Ulf
Jag törs inte ge mig in på hur volymer och annat har förändrats sedan 1975, men jag tror att du har rätt i att det straffar sig att dra ner på underhåll och personal.
Ingvar Persson - 23 april09.22
I Tyskland och Danmark görs miljardinvesteringar i samband med öppnandet av tåg och biltunneln länderna emellan. Projektet stöttas av EU som en av de viktigaste korridorerna genom Europa. Tunneln kommer att revolutionera kommunikationen mellan kontinenten och skandinavien när den öppnar om några år. I Sverige görs ingenting och vi lämnas utanför.
AnnaHej Anna.
Och det kommer att stå oss dyrt.
Ingvar Persson
