Terror bekämpas inte med rättsröta
I går diskuterades bekämpning av terrorism och rättsäkerhet på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.
Bland annat diskuterades polisens insats i Göteborg 2010 när fyra personer greps, misstänkta för att vilja spränga Nordstan. Misstanken grundade sig på ett tips polisen fått om att någon på arabiska i en mobiltelefon sagt att han skulle genomföra attacken.
Polisen tömde, i strid mot lagen, en närbelägen mobilmast på telefonnummer och kopplade sedan numren till passbilder.
Vittnet, som hört telefonsamtalet, pekade ut en av personerna på passbilderna.
Det mesta blev fel. Det signalement vittnet först uppgett stämde inte med personen på passbilden. Vid den tidpunkt då vittnet sagt sig ha hört samtalet på gatan talade hon själv i sin telefon hemma.
Detta visste polisen innan insatsen genomfördes.
Fyra män greps under uppseendeväckande brutala former inför sina skräckslagna barn och fruar.
En av dem, som i media kom att kallas 39-åringen, var inte misstänkt för något. Han skulle höras som vittne.
Trots detta bröt sig en maskerad och tungt beväpnad insatsstyrka in hos honom och slet upp familjen ur deras sängar. Han togs till förhör, sattes i en cell och delgavs av bara farten felaktigt misstanke om förberedelse för terrorbrott.
I går stod 39-åringen, Nizar Khalayli från Göteborg, på Folk och Försvars scen och fick möjlighet att berätta hur han upplevde det. Det är en skakande berättelse.
Förundersökningen mot polisen för tjänstefel har lagts ner. Den slog fast ett stort antal fel men att ingen är ansvarig för dem.
Det brukar bli så eftersom polisen i Sverige utreder sig själv om någon anmäler att de gjort något fel.
Nizar Khalayli har varken fått någon offentlig ursäkt eller upprättelse. Inte de tre andra felaktigt gripna heller.
Förundersökningen borde tas upp igen. Att ”ingen” är ansvarig är inte acceptabelt. Och polisen måste faktiskt be de drabbade om ursäkt.