Rätten att plugga som Anders Borg
Sveriges finansminister Anders Borg har pluggat på komvux. När han var ung och skoltrött hoppade han av gymnasiet, men läste senare upp betygen på vuxenutbildningen och fortsatte sedan att studera nationalekonomi på universitetet. I dag känner vi alla till att det har gått rätt hyfsat för honom.
Anders Borgs resa – från avhoppad skolelev till finansminister – sammanfattar den socialdemokratiska skol-traditionen: Alla ska få en andra chans.
Men när Anders Borg själv tillträdde makten 2006 och fick hand om statens pengapåse var det som att han hade glömt sin egen bakgrund.
20 000 platser försvann, 1 500 tjänster togs bort och resurserna minskade med 600 miljoner kronor.
Före 2006 fick komvux i genomsnitt 1,8 miljarder per år. Från år 1997 och fram till år 2002 storsatsade svenska staten ytterligare på utbildning genom det så kallade kunskapslyftet. Tanken var att ge vuxna arbetslösa som saknade gymnasieutbildning en chans att utbilda sig. När Institutet för arbetsmarknad och utbildning, Ifau, utvärderade satsningen visade det sig att kunskapslyftet hade gett positiva effekter på lön och sysselsättning för dem som deltog i programmet.
Samtidigt har komvux också byggt på idén om det livslånga lärandet. Det ska aldrig vara för sent att omskola sig och byta yrkesbana. En trött finans-
minister kanske skulle vilja byta jobb och studera till läkare en dag. För att komma in på läkarlinjen krävs det dock att hen sätter sig i komvuxbänken och kompletterar sin gymnasieutbildning med kemi, fysik och matte.
Men det tuffa ekonomiska läget i många kommuner har lett till att komvux inte kan erbjuda samma utbildningsmöjligheter som tidigare.
I dagarna får många besked om de har fått en plats på vuxenutbildningen.
Tyvärr kommer inte alla att få samma chans som Anders Borg.