Varning, köp inte vårens modekläder

Varje år köper vi 50 nya plagg per person

Jag köpte mig en vårblus häromdagen. Den gjorde mig på gott humör ända tills jag kom hem och tittade på etiketten.

Polyester.

Blusen var visserligen fladdrig och blommig, men den var gjord av gamla oljerester. När jag tvättar den kommer den att sprida små mikropartiklar av plast i Stockholms vattendrag. Jag kommer att bli ett hot mot Östersjön.

Det är ju ingen större skillnad på en polyesterblus och en plastpåse. Den som dansat en natt i en polyesterklänning förstår precis vad jag menar. Det blir svettigt.

Jag skulle ha köpt en bomullsblus i stället, men frågan är förstås om den hade varit bättre för miljön. Bomullen besprutas med bekämpningsmedel och framställningen kräver enorma mängder vatten. För att producera ett kilo bomull kan det krävas mellan 10 000 – 20 000 liter vatten.

Bomull dränerar jorden

Bomullen dränerar jorden, den ska vi bara använda där den verkligen behövs och det är inte i lättsinniga impulsköp.

Viskos, då. Eller Lyocell. Tyger som framställts ur träråvara kanske är bättre för miljö och klimat, men när jag ringer runt till experterna förstår jag att det beror på hur tyget har tillverkats.

Även jag kan förstå talade budskap. Jag skulle inte ha köpt någon ny blus över huvud taget.

Jag skulle ha öppnat min garderob för där hänger en hel drös med fina blusar, ja en liten sak översållad med fjärilar hade jag rent av glömt bort att jag hade.

Varje år köper vi svenskar i genomsnitt 50 nya plagg per person.

72 procent av svenskarna använder inte ens hälften av det de har i sina lådor och skåp. Det är second handbolaget Myrorna som gjort undersökningen som visar att nio av tio har kläder de aldrig använder.

Oanvända plagg är slöseri

Ett oanvänt plagg är slöseri med resurser, 70 procent av ett plaggs klimatpåverkan sker under produktionen. För att spara på klimatet ska vi alltså köpa få kläder som vi använder många gånger. Och när vi tröttnar på dem ska vi inte hänga in dem i garderoben, utan ge bort dem till någon annan.

Kläder måste kanske också bli dyrare. Min vårblus kostade 200 kronor och om den kostat det dubbla hade jag aldrig köpt den. Det pratas så mycket om sockerskatt, men det är kanske kläderna vi ska straffbeskatta.

Nu vet jag att en del av er tycker att det här med kläder är en futtig sak när den svenska industrin släpper ut typ 20 miljoner ton växthusgaser per år.

Näringsliv och statsmakter har ett avgörande ansvar för klimatet, men det är vi som måste hålla trycket uppe.

Det är när vi avstår från Thailandsresor, bensinbilar och oljeblusar som makthavarna förstår att det är riktigt bråttom.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.