Jimmie Åkesson kunde ha fötts i krigets Syrien
19-åriga Doaa räddade bebisen när båten sjönk
Syriska Doaa Al Zamel var bara 19 år när miraklet skedde.
Då när hon överlevde fyra dygn i Medelhavets vatten trots svår uttorkning, utmattning och nedkylning. Medan de flesta andra - hundratals andra – på den sjunkna flyktingbåten omkom klarade sig också spädbarnet som hon hållit så hårt i.
Den lilla vars utmattade föräldrar själva drunknade strax efter att de bönfallit Dooa att rädda barnet.
I boken ”Hopp – Doaas flykt till Sverige” (Polaris, 2018), skriver Melissa Fleming en historia som fler borde läsa. Särskilt alla ”svärjevänner” som skriker sig hesa om att ett folkutbyte pågår, att flyktingar vill åt våra pengar och att invandrare är brottslingar.
Så många som 110 miljoner människor är på flykt världen över i dag varav nästan hälften är barn. Det här är ett rekord, aldrig tidigare har nöden varit så stor.
Samtidigt har det blivit nästan omöjligt att nå trygghet. FN:s flyktingorgan UNHCR kallar vår kontinent för “Fortet Europa”, då svårigheterna att nå hit är enorma. Bara i år, vad vi vet, har nästan 2 000 människor dött på Medelhavet.
Kanske blir världens cyniska orättvisa som tydligast här. I faktumet att de som lever i länder i krig och misär förväntas finna sig i sin magra lott, medan den rika världens invånare kan ställa krav på hög levnadsstandard och strunta i omvärlden.
Och den här trenden har snabbt gått åt fel håll, med en global högervåg som gärna skiljer på folk och folk.
Medmänsklighetens snabba tillbakagång just nu är riktigt otäck.
Med SD:s och numera hela högerns retorik om invandring som roten till allt ont, uppmanas vi även i Sverige att tänka bort varje gnutta av solidaritet. Med Tidöregeringens slaktade bistånd, hot om indragna medborgarskap och uppdelade välfärdssystem har uppdelningen mellan ett ”vi” och ett ”dem” befästs.
Fast det går att ta kampen mot den här världssynen. Och det är här de viktiga berättelserna från verkligheten kommer in. Beskrivningarna av hur vanliga människors liv inskränks av krig. Hur de förföljs, drabbas av våld och trauman. Hur flykten blir den enda vägen till en framtid, hur föräldrar faktiskt väljer att sätta sina små barn i en båt som ser ut att sjunka.
Varför? För att alternativet är värre.
Egentligen är det ju inte svårt att sätta sig in i ett liv bortom tryggheten i Sverige. Även svärjevänner med lite fantasi borde väl kunna se sig själva fly från krig om de var tvungna?
Slumpen gjorde att Doaa Al Zamel föddes i Syrien och tvingades på flykt medan Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson föddes i trygga Sverige.
Det kunde blivit tvärtom. Den tanken borde SD-ledaren och hans svärjevänner påminnas om oftare.