Alla vill vara sossar utom sossarna själva

”De suckar och stönar i ett och blir till slut totalt likgiltiga inför livet. Ingenting kan hjälpa dem, varken medicin, argument, löften eller hot om bestraffning.” Så beskrevs nostalgi av en läkare på 1700-talet. I dag betyder nostalgi en längtan efter en tid som flytt. Politiker utnyttjar just den längtan för att fiska röster, inte minst Sverigedemokraterna.

Det räcker med att läsa förordet i Jimmie Åkessons självbiografi Satis polito (Asp & Lycke 2013), det är nämligen skrivet av Per-Albin Hansson. Eller snarare av Åkesson som sätter ord i mun på den socialdemokratiska landsfadern. Åkesson får det att framstå som att han är den verklige förvaltaren av klassisk socialdemokrati. När SD:s pressekreterare Linus Bylund fick frågan om de förvaltar arvet från Hansson bättre än Socialdemokraterna svarade han inte med äckel inför att klumpas ihop med det gamla arbetarpartiet. Han sa bara ”absolut, tveklöst”.

Vill avskaffa asylrätten

Högerextrema partier i hela Europa har detta gemensamt: De förklär främlingsfientlighet i ett socialdemokratiskt språk om arbete och välfärd. Författaren Magnus Marsdal beskriver i FrP-koden(Manifest 2007) hur Sverigedemokraternas systerparti Fremskrittspartiet kunde nå stora framgångar i Norge. Marsdal menar att Arbeiderpartiet misslyckats med att nå arbetarklassen efter år av sänkta skatter, större klyftor och ett reformerat pensionssystem. När de frågorna hamnar i skuggan tar invandringen över. I dag sitter Fremskrittspartiet i regeringen. I Danmark hör man samtidigt Socialdemokraternas partiledare Mette Fredriksen ta i när hon pratar om integrationen av ”ickevästliga” invandrare som den största utmaningen. De ”pressar vår välfärdsmodell, vår jämlikhet och vårt sätt att leva”. Nu vill danska socialdemokrater avskaffa asylrätten.

Pratar nostalgiskt om folkhemmet

Medan Socialdemokrater i Sverige fokuserar på tuffa tag och invandring har Sverigedemokraterna hittat en vinnande strategi: att låta som socialdemokrater. Det fungerar bra när Socialdemokraterna inte låter som sig själva. Partiet som från början representerade arbetarklassen och sparkade uppåt lyckades bli ett maktparti. I dag uppfattas de snarare som elitistiska. Därför kan SD prata nostalgiskt om det svenska folkhemmet, nu är det de som är emot ”eliten”. Den stora skillnaden ligger i att SD vill rasera just det som folkhemmet är byggt på. De tillåter vinster i välfärden, marknadsstyrda skolor och en sönderprivatiserad sjukvård. Samtidigt verkar alla tro att man vinner val genom att prata som en klassisk socialdemokrat. Alla utom socialdemokraterna själva.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.