Ingen tycks veta vart alla pengar tar vägen
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-10-15
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vart tar alla pengar vägen? brukar väljarna fråga. Vart tar löntagarnas pengar vägen efter år av sänkta skatter och höjda reallöner? undrar politikerna. Ja, vart tar alla pengarna vägen som ska sätta fart på den privata konsumtionen och ge landet nya jobb?
Ingen verkar ha kläm på det men jag tror att bankerna, finansinstituten och fastighetsmäklarna vet. Jag tror att de har tagit hand om kulorna. Svenskarna köper bostäder och lånar – eller sparar – helt enkelt för mycket.
Tillhör du lånarna? Hur stora lån har du? Klarar du lånen också när räntorna stiger och luften går ur fastighetsmarknaden?
Frågan är inte ny. Allt fler varnar för en låne- och bostadsbubbla i spåren på låga räntor och stigande priser på småhus och bostadsrätter. Som under 1990-talets fastighetskris. Andra hävdar att det är lugnt, hushållen använder en mindre del av sina inkomster till lånekostnader nu än då.
Dock drar Finansinspektionen, FI, inom kort i gång en granskning av bolånemarknaden, oroad av att det är för lätt att låna och att bankerna tar för stora risker. Hur väl prövar banken sina kunder? Hur hög belåningsgrad får de och hur noga värderar egentligen bankerna och bolåneinstituten bostäderna vi köper? Frågor som FI vill ha svar på.
Allt fler politiker, myndigheter och bostadsexperter talar om riskerna för en fastighetsbubbla. Att det börjar osa katt visar SBAB, statens eget bolåneinstitut.
I våras eldade SBAB på lånespiralen genom att ta bort topplånens högre räntor och flott erbjuda alla att få låna 95 procent av bostadens värde till bottenlåneränta. Utan extra säkerhet.
Nu försäkrar sig SBAB mot stora kreditförluster om fastighetspriserna börjar falla och folk tvingas sälja!
Först lurar staten oss att låna mer än vi klarar och försäkrar sig sen mot sin spekulationsrisk. Det är ju ren omoral. Snarare borde regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen göra allt för att förhindra en bubbla genom att höja säkerhetskraven för lån.
Under 1990-talets fastighetskris och ekonomiska kris byggdes knappast några bostäder. De som kunde hukade och bodde kvar. Tomma, konkursfärdiga hus revs.
Nu vill folk flytta, köpa nytt, bo bättre. Men nu råder bostadsbrist, det byggs för lite. Alltså stiger priserna när vi vill flytta och måste konkurrera om de bostäder som finns. Därför lånar svenskarna snart som på åttiotalet. Så går pengarna runt på bostadsmarknaden och i bankerna.
Folk i övre medelåldern och pensionärer som flyttar byter oftast till mindre men bättre bostäder med exklusivare och dyrare läge. Då behövs det varken nya gardiner eller blir så mycket över att handla för.
Det som eventuellt blir över ger vi till barnen eller barnbarnen eller sparar på banken.
Eller så reser vi utomlands och spenderar kulorna där det är billigare, roligare och varmare. Av det blir det ingen fart på konsumtionen och inga nya jobb.
Så vad gör bankerna med pengarna? Och vad har vi medborgare lärt av fastighets- och finanskrisen, av it-bubblan och nittiotalets ekonomiska stålbad?