Obama har gått genom muren
För exakt ett hundra år sedan, 1908, höll demokraterna sitt konvent i Denver. Den gången var William Jennings Bryan partiets presidentkandidat.
Inför konventet pressades han av afro-amerikanska organisationer att anta en plattform för att stoppa lynchningar av svarta. William Jennings Bryan vägrade. Han ville inte tappa röster från de vita i den amerikanska södern.
Hundra år har passerat, och i natt blir Barack Obama formellt demokraternas presidentkandidat. Det är förstås ett enormt steg i ett land där politiken så länge präglats av rasism och djup konservatism.
Demokraternas konvent är riggat i klassisk stil, som ett stenhårt regisserat internt pep-talk där massmediernas bevakning står i centrum för hela upplägget.
Ändå är det inte de klassiska metoderna som varit den unika styrkan i den kampanj som lyft fram Obama. Tvärtom har han på flera sätt brutit med de metoder som kretsen kring Clinton introducerade för 15–20 år sedan. Dels satsar han på alla 50 delstater, i stället för några få så kallade ”swing states”. Dels bygger hans kampanj på det nätverk med 2 miljoner personer man byggt upp över internet.
På ett seminarium i Denver för ett par dagar sedan berättade Joe Trippi, en av hjärnorna bakom den nya metoden, om dess möjligheter.
– De som är med i nätverket måste hela tiden få argument och information för att bemöta smutskastningen från republikan-erna. De kan tala med sina vänner och sin familj om sakfrågorna och kandidaterna. Men det är också viktigt att de får instrument att organisera sig lokalt. De kan samordna sig genom nätverket, och sedan göra politiska arrangemang lokalt.
Han talade om att det finns ett behov av att organisera sig. Av att göra något för att ändra det usla tillståndet i USA. Han lät nästan som en svensk folkrörelseagitator.
– Det är mycket enklare att engagera sig politiskt nu, med Obamas kampanjmetoder, säger en ung tjej jag möter på Denvers huvudgata. Hon är utklädd till pirat och uppmanar alla hon möter att gå och rösta i november.
Det låga valdeltagandet är ett av de stora problemen i amerikansk politik. Bara i Georgia, en klassisk republikansk delstat Obama säger att han kan vinna, finns det 600 000 oregistrerade afro-amerikanska väljare. Soffliggarna är en vilande
progressiv kraft i USA. Om de kom med i politiken skulle det ändra det politiska tänkandet i grunden.
Samtidigt oroas demokraterna av de allt mer komplicerade reglerna för att få rösta. Systemet är förvirrat och ofta korr-upt. I Ohio för fyra år sedan vann Bush
efter att flera tusen röster i ett sent skede förklarats ogiltiga. De flesta av dessa väljare var afro-amerikaner.
Enligt journalisten Greg Palast har den republikanska delstatssekreteraren
i Colorado redan strukit 19 procent av väljarna från röstlängderna inför höstens val. De flesta av dem vet inte om det. Det får de veta när de försöker rösta i november. Delstatssekreterarna har fått den makten av Bush. Floridas modell, som användes när Bush kuppade bort Al Gore i valet för åtta år sedan, har blivit nationell lagstiftning.
Men just i dag domineras debatten
varken av oron för valfusk eller av kritiken mot Obamas vaga budskap, eller att han gått mot mitten i amerikansk politik.
I dag är det i stället hans unika roll i amerikansk politik som står i centrum. Hans enorma symboliska betydelse för ett land som vill kalla sig mångkulturellt.
Barack Obama har kommit från ingenstans och krossat en mur av fördomar.