Lyssna på fackets kritik av EU:s tjänstemarknad
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-03-16
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Byggföretag, hälsoexperter och vaktbolag ska inte behöva följa svenska regler. Det räcker att de respekterar bestämmelserna i det EU-land där de är registrerade. Omvänt ska svenska företag slippa italienska eller tjeckiska krav.
Vad betyder det för löner, konsumentskydd och miljöpolitik?
Det kan inte den svenska regeringen svara på. Ändå välkomnar näringsminister Leif Pagrotsky förslaget om EU:s inre marknad för tjänster. Förra veckan diskuterade hans kollegor direktivet i Bryssel.
”Vi är i princip mycket positiva, men förslaget måste analyseras i detalj innan vi tar slutgiltig ställning”, sa Leif Pagrotsky till Svenska Dagbladet.
”Analyseras i detalj”? Lagutkastet lades fram för två månader sedan. Dessförinnan hade det stötts och blötts i EU-kommissionen. Det har funnits gott om tid att fundera på de många oklara frågor som näringsdepartementet räknar upp i en promemoria till riksdagens EU-nämnd.
Medan regeringen analyserar minskar Sveriges möjligheter att påverka. Andra exempel visar att det är lättast att driva frågor innan övriga länder slagit fast sina positioner.
I dag ska äntligen svenska myndigheter och intresseorganisationer gå igenom förslaget och ställa frågor till EU-kommissionen. Det finns mycket att reda ut.
Vad betyder direktivet för arbetsrätten? Europafacket varnar i en preliminär analys för försämrade villkor. Det gäller särskilt anställda i bemanningsföretag och inhyrd arbetskraft från länder utanför EU. Svenska LO oroar sig för kollektivavtalens framtid. Hur ska facket kunna kräva rimliga löner om ett företag är registrerat på Cypern och använder ryska arbetare?
Sverige har jämförelsevis hårda regler mot reklam riktad till barn och goda möjligheter för kunder att klaga på vilseledande marknadsföring.
Hur ska det kunna upprätthållas om direktivförslaget går igenom?
Då är det reglerna i företagets ursprungsland som gäller. Konsumentverket vet inte, för de har inte fått i uppdrag att göra någon sådan analys.
Miljölagarna bygger på att företag kan ställas till ansvar i svenska domstolar. På vilket sätt ska det gå till i framtiden? Naturvårdsverkets jurister har inga svar.
Direktivet kan också påverka den offentliga sektorn. Vattendistribution är en av de tjänster som täcks av förslaget. Vad innebär det för privatiseringen av kommunala vattenverk?
Vad händer med hälsovården, med spelmonopolet, med Systembolaget?
Frågorna kan mångfaldigas. Visst är det bra att riva byråkratiska hinder mellan länderna. Kommerskollegium har visat att det finns betydande ekonomiska fördelar med en mer öppen tjänstemarknad.
Det får dock inte innebära sämre arbetsvillkor, konsumentskydd eller miljö. Regeringen har blundat alltför länge och bara sett fördelarna med friare handel. Nu är det hög tid att ta fram ändringsförslag som värnar andra viktiga intressen.