Världsbäst på att sänka skatt
Moderaterna har gått till val på att sänka skatten alltsedan den allmänna rösträttens införande.
År 1921 skrev de: ”Kom ihåg att skatteskruven är vänstergängad”. Under efterkrigstidens rekordår slog de fast att de var ”lågskattealternativet att lita på”.
År 1979 kom det slagkraftiga ”Lägre skatter”. Det följdes sex år senare av ”Sänkt skatt”. År 1994 blev de positiva ja-sägare och skrev ”Ja vi sänker skatter”.
Och till slut, nästan 100 år efter kampanjstarten, fick de äntligen genomdriva denna politik.
Och de gjorde det med besked. Svenska Dagbladet visade i går att Sverige har varit världsbäst på att sänka skatt. Skatten på löneinkomster har minskat med 5,89 procent under de senaste två mandatperioderna.
Andra länder gjorde tvärtom
De flesta andra länder har i stället höjt skatten för att kunna finansiera välfärden. Resultatet av Moderaternas skattesänkningar har dock inte mötts av någon större entusiasm i väljarkåren.
I detta val går de – antagligen för första gången någonsin – till val på att inte sänka skatten. Skattesänkningspolitiken har mött vägs ände. De fantastiska effekterna av sänkta skatter har uteblivit.
Det är tvärtom bristerna i det gemensamma som upplevs som allt mer skrämmande.
Andelen fattiga har ökat
Äldreomsorgen har dränerats på resurser. Andelen fattiga har ökat när sjuka, arbetslösa och äldre drabbats av försämringar. Investeringar i järnvägar, bostäder och annan infrastruktur har fått stå tillbaka.
Sverige har skjutit en investeringsskuld framför sig och inte tagit höjd för det ökade antalet äldre. De samlade skatteinkomsterna har i och för sig ökat. Ökade löner och fler invånare bidrar till det. Men det betyder att behoven och kostnaderna också ökar.
Sveriges kommuner och landsting tror inte att dagens skatter kommer klara framtidens behov. Om inte demonteringen av vår gemensamma välfärd ska fortsätta krävs inte bara det skattestopp som Moderaterna har utlovat. Det kommer att kräva högre skatter.