ÅSIKT

Det är dina rättigheter Annie Lööf vill ta bort

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Krister Hansson / KRIHAN 3950B
LEDARE

Anställningstryggheten spökar fortfarande i regeringsförhandlingarna och i skuggorna verkar en idé ha spridit sig bland landets professionella tyckare. Stefan Löfvens svårigheter att acceptera en försämring av anställningsskyddet och turordningsreglerna påstås bero på att en sådan förändring skulle urholka fackets inflytande, eller makt som det brukar heta i de här sammanhangen.

Det är, när man tänker närmare på saken, en rätt egendomlig tanke.

Anställningsskyddet för svenska löntagare vilar egentligen på en enda grund, att det finns regler för vem en arbetsgivare kan säga upp när det råder arbetsbrist.

Arbetsgivaren bestämmer

Arbetsgivaren bestämmer hur mycket arbetsstyrkan ska minskas, och när. Men hon eller han kan inte utan vidare gå ut och skicka hem en viss person. Då träder nämligen turordningsreglerna i kraft. Sist in, först ut, som det brukar heta.

En tecknad kortfilm – om trygghet 01:09

Det är en regel som helt och hållet är till för att skydda individen mot godtycke, en personlig rättighet.

I verkligheten fungerar det förstås inte alltid enligt boken. Arbetsgivare kan trixa med turordningskretsar och kompetenskrav. Hon eller han kan använda sig av bemanningsbolag och entreprenader. Dessutom kan arbetsgivaren förhandla fram en avtalsturlista tillsammans med facket.

Facket har alltså makt, men bara att gå arbetsgivaren till mötes när det handlar om att göra avsteg från turordningen. Ibland kan priset vara något slags kompensation, till exempel avgångsvederlag.

Timbroskolad generation

Men när Annie Lööf och hennes generation av Timbroskolade borgerliga debattörer talar om att förändra Lagen om anställningsskydd är det inte fackets möjligheter att gå arbetsgivaren till mötes de vill begränsa. De vill få bort eller förändra turordningsreglerna, alltså själva fundamentet för den enskildes anställningsskydd.

I någon mening skulle det förstås försvaga de fackliga förhandlarnas situation. Men framför allt skulle det innebära en rättslöshet för den som arbetsgivaren tycker är för sjuk, för uppkäftig eller bara för gammal.

Det finns lagar som den som ogillar fackföreningar skulle kunna ifrågasätta, men Lagen om anställningsskydd hör faktiskt inte dit.

Frågan om turordningsreglerna handlar inte om en handfull fackliga centralorganisationer, eller ens om ett antal fackförbund. Den handlar om ungefär fem miljoner löntagares vardag.

avIngvar Persson