När vi minns Srebrenica måste vi tala om ideologi

Det är 20 år sedan folkmordet i Srebrenica ägde rum. FN skulle skydda männi-
skorna från de bosnienserbiska styrkorna men misslyckades fatalt.

– Mamma gråt inte. Om du gråter kommer det att vara svårare för mig.

Det var det sista Facilas son sa till henne innan de tog avsked från varandra den 11 juli 1995. Facila fick aldrig se sin son eller sin man igen.  

FN misslyckades

I dag är det 20 år sedan folkmordet i Srebrenica ägde rum. Bosnienserbiska styrkor gick in i Srebrenica, separerade kvinnorna från männen och avrättade 8 000 muslimska män och pojkar. FN skulle ha skyddat människorna från styrkorna men misslyckades fatalt med uppdraget.

Folkmordet är det värsta i Europa sedan andra världskriget. Än i dag söker människor efter sina mördade anhöriga eftersom många kroppar dumpades i massgravar som sedan grävts upp, flyttas om och grävts ner igen på nya platser. Syftet är att röja undan spåren från massakern.

Så används förnekelsen

Det finns fortfarande starka nationalistiska intressen i Bosnien som gör allt för att massakern inte ska kallas för folkmord. Förnekelsen används för att kunna skriva om historien. Vi måste därför komma ihåg vad som ledde fram till folkmordet och ideologin som låg bakom: nationalismen. Vi måste tala om idéerna som tvingade människor att konvertera, flytta och byta efternamn.

Anpassa sig och tvätta bort sin identitet. 

Är vi immuna?

– Folkmordet var en direkt konsekvens av nationalismens grundläggande idéer: Att en stat ska vara homogen. Att olika etniciteter eller religioner inte kan leva sida vid sida med samma rättigheter och skyldigheter, skriver Alex Bengtsson från organisationen Expo på

deras hemsida.

Är vi immuna i Sverige? Sverigedemokraterna har flyttat fram positionerna och skruvat upp retoriken i svensk politik. Så sent som i slutet av förra året hävdade deras partisekreterare Björn Söder, i en intervju i Dagens Nyheter, att samer och judar – som inte överger sina identiteter – inte tillhör den svenska nationen. Han menade också att många som bor i Malmö inte är svenskar utan är representanter för andra nationer, så som den arabiska nationen.

Ingen oskyldig retorik

På följfrågan vad han menade med den arabiska nationen svarade han:

– Nej, det finns ju inget land som heter så. Araber bor i flera stater. Det är ju annars önskvärt att staters geografiska gränser sammanfaller med folkets utbredning.

Nationalism handlar inte om oskyldig retorik. Det är en idé. I dag hedrar vi offren med att aldrig glömma bort detta.