Homosexualitet är inte västerländskt

"Gayvärlden är ­verkligen övergiven. Jag är marockan, ­muslim, homo­sexuell och bor i Paris, och jag kände mig så ensam den där söndagen. Livrädd och ensam”. Så skriver författaren Abdellah Taia efter masskjutningen i Orlando där 50 människor ­dödades och 53 skadades. I dag inleds Stockholm Pride och det är svårt att inte tänka på säkerheten och eventuella hotbilder. Hbtq-personer och kvinnor är och har ­alltid varit särskilt ­utsatta av värdekonservativa extremister. Så sent som år 2003 stormade upp emot ett 50-tal höger­extremister Pridetåget i Stockholm. Glasflaskor ven över deltagarna och åskådare som stod vid sidan om. En pride­deltagare blev sparkad i huvudet med stålhättor och förd till sjukhus med allvarliga skador.

I Sverige finns det en stark tradition där hbtq-aktivister och antirasister gått hand i hand. Hbtq-rörelsen utmanar i grunden nationalismens ”vi och dom”. Ty sexuell läggning och könsidentitet är inte något som är knutet till nations­gränser eller religioner. Men det finns de som vill bryta ­sammanhållningen. Vi ser det i Frankrike där ­högerextrema Front ­National tydligt försöker kidnappa ­frågan. Det går inte att vara arab eller muslim och gay sam­tidigt, propagerar ­partiet. Det är mot ­bakgrund av detta som Abdellah Taia ­uttrycker ensamhet. ­Inte fullt accepterad i Europa. Inte fullt ­accepterad i Marocko.

”De bär med sig helt andra värderingar” säger liberalernas partiledare Jan Björklund varje tillfälle han får chansen att prata om invandring. Han har därmed satt en stämpel i pannan på alla som ­inte råkar vara födda i Sverige. Som om det vore så enkelt. Som om födelseorten avgör vad du är och vad du ­tycker. Konservativa i Mellanöstern låter likadant. De kallar homosexualitet för ett västerländskt påfund och ett hot mot traditioner och heder.

Abdellah Taia, föddes i den marockanska staden Salé 1973 och flyttade till Paris på 1990-talet. Han är den förste öppet homosexuella ­marockanska författaren.

Taia är en viktig röst för många som har rötter här i Europa och i Mellanöstern. Under den arabiska våren, som inleddes för ett antal år sedan, kunde Taia återuppta kontakten med sin familj. Revolutionen öppnade möjligheten för ­honom och andra att tala om ­sådant som är viktigt men ­sällan funnits utrymme för.

Det rör på sig. Kurdiska hbtq-vänner i pridetåget växer sig större för varje år som går. Bland mina föräldrars ­vänner börjar man se allt fler som vågar visa omgivningen

att man har en dotter eller son som är öppet homosexuell. Det är så det fungerar socialt: Vågar en ­kommer snart fler följa efter. Att vara gay är inte västerländskt – hur gärna högerextrema och ­radikala islamister än vill få det till. Tvärtom. Pride handlar om att ­öppna dörrar och spränga gränser.

Följ ämnen i artikeln