ÅSIKT

Högern bör lyssna på Säpo om debattnivån

Ord som sägs och skrivs har betydelse

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I början av augusti attackerades Al-Noor-moskén utanför Oslo av en 21-åring med rasistiska motiv.

Att ordets makt är stor är en etablerad sanning sedan antikens Grekland. Egentligen känns det för självklart att ens påpeka, ändå har vi just nu en debatt där politiker och ledande högerdebattörer påstår något annat.
I förra veckan blev moderaten Hanif Bali av med politiska uppdrag på grund av sitt aggressiva twittrande. Säpo-chefen Klas Friberg gick också ut och varnade för att en hätsk retorik och ökad polarisering i samhällsdebatten kan gynna våldsam extremism. Det är ett påstående som är vetenskapligt belagt.

Amerikanska studier har funnit en tydlig koppling mellan gestaltningen av olika grupper i Donald Trumps presidentkampanj och hur den allmänna uppfattningen av dessa grupper förändrats negativt. Även antalet hatbrott har ökat, framför allt mot muslimer och latinamerikaner. Efter den senaste masskjutningen i El Paso pekade många ut Donald Trumps avhumaniserade och fientliga tonläge mot latinamerikaner som en orsak till att den 20-årige mördaren gått till handling.

Känt stöd i samhällsdebatten

El Paso-skytten är inte ensam om att ha känt att han haft stöd i samhället för sin terrorhandling.

Lasermannen, Anders Behring Breivik, Peter Mangs, Brenton Harrison Tarrant på Nya Zeeland och nu senast Philip Manshaus i Oslo vittnar om samma sak. De må ha agerat på egen hand, men samtliga har funnit näring till sina högerextrema övertygelser på obskyra forum och i samhällsdebatten.
Det var därför överraskande för att inte säga anmärkningsvärt att både PM Nilsson från Dagens Industri och Lydia Wålsten på Svenska Dagbladet påstod i söndagens Godmorgon Världen-panel i P1 att det inte finns några tydliga samband mellan debattklimatet och våldsamma handlingar. Möjligtvis kan man hävda att extremvänsterns terrordåd på 1970-talet hade en koppling till dåtidens vänsterdiskussion, men det vore ohederligt, menar PM Nilsson.
Han fick medhåll av Lydia Wålsten, som tyckte det var fräckt att ens påpeka att den bombattrapp som placerades utanför det Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg förra året kan ha föranletts av en infekterad debatt om genusvetenskapen, där den akademiska disciplinen underminerats av högerskribenter.

Varnar för tonläget

Att påstå att ord inte kan påverka människor och leda till handling är bara märkligt, i synnerhet som ledarskribent. Det är liksom att underkänna hela ens yrkesuppgift.

Efter attacken mot moskén utanför Oslo har norsk offentlighet rättframt diskuterat kopplingen mellan politisk rasism och våldsbejakande rasism. I SVT Agenda i söndags sa Norges ledande extremismexperten Tore Björgo att tonläget mot islam, muslimer och Arbeiderpartiet är brutalare och mer hatiskt än före Utöya-attentatet.
Och i söndags varnade Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på Säpo, för ökad risk för attentat från högerextremistiskt håll och pekade på att det hänger ihop med hur vi talar om andra människor.
Det är fascinerande att detta inte är självklart för alla.

avJonna Sima

ARTIKELN HANDLAR OM