Sverige behöver mer anställningstrygghet
I årtionden har det politiska samtalet om anställdas trygghet på jobbet egentligen bara handlat om en sak. Hur den tryggheten ska kunna minskas. Så fort turordningsregler och LAS kommit på tal har alla från höger till i vart fall mitt i Socialdemokratin varit överens.
Det måste bli lättare att skicka hem människor från jobbet.
Egentligen är det ganska underligt. I verkligheten finns det nämligen mycket, mycket större problem.
Häromdagen hade Karl-Petter Thorwaldsson kallat på journalisterna för att just prata om den verkligheten.
– En historisk presskonferens, inledde Thorwaldsson blygsamt.
Sedan berättade han att LO ville träffa Svenskt Näringsliv för att förhandla om större trygghet, fastare jobb och bättre utvecklingsmöjligheter på jobbet.
På ett lite märkligt sätt kändes det som ett spöke gick genom rummet.
Illa med tryggheten
För två år sedan gjorde LO och Svenskt Näringsliv tillsammans ett försök att kartlägga hur det egentligen ser ut med tryggheten på svenska arbetsplatser.
Inte så bra, visade det sig. I alla fall inte för alla.
Nästan 700 000 svenskar hade tillfälliga anställningar. Annorlunda uttryckt betyder det att 17 procent eller var sjätte svensk inte har någon fast anställning.
De allra flesta arbetar timmar på restauranger, affärer eller i vård och omsorg. Deras arbetstid “hyvlas” och de måste vakta telefonen för att inte missa några timmars arbetstid. Oftast är de kvinnor, har arbetaryrken och dåligt betalt.
Det är klart att de tillfälliga jobben påverkar vardagen. Om man inte vet om man kommer att tjäna några pengar i nästa vecka blir det svårt att göra planer för framtiden. Det blir svårt att skaffa en bostad eller att bilda familj.
Problem för oss alla
Men att det svenska arbetslivet håller sig med en armé av tillfälligt anställda är faktiskt inte bara ett individuellt problem. Det hotar hela samhällsmodellen.
Tillfälligt anställda får sällan möjlighet att utveckla sig i sitt arbete. De får mindre kompetensutveckling och sämre förutsättningar att påverka. När de otrygga jobben blir fler krymper näringslivets möjligheter att bli effektivare.
I många yrken, inte minst där mötet med andra människor är centralt, är kontinuitet en kvalitet i sig själv.
Otrygghet i arbetet betyder också otrygghet gentemot chefer och arbetskamrater. Den som hoppas att chefen ska erbjuda fler timmar är sannolikt den sista att protestera mot trakasserier eller missförhållanden.
– Vi kan inte ha det på det här sättet, sa LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson. Och det kan vi faktiskt inte.
LO vill alltså prata med arbetsgivarna om anställningstryggheten. Det är kanske inte så konstigt, men för första gången på evigheter är frågan inte hur det ska bli lättare att säga upp människor, utan hur fler jobb ska kunna göras fasta.
Oavsett hur det faktiskt går i förhandlingarna är det ganska befriande.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.