ÅSIKT

Männen belönas redan från starten

Kvinnor dominerar i högskolan – tjänar mindre

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Lotte Fernvall
12 kvinnliga ordföranden inom Kommunal bytte kön före en massiv kampanj om löneskillnader 2015.

Tentavecka på Kungliga tekniska högskolan, och Svt Nyheter är med. Vi möter Sebastian och Isabella som båda läser till civilingenjörer i samma årskurs. Men när skolkamraterna pluggat klart väntar olika förutsättningar – männen drar ifrån i lönestatistiken.

2018 tjänade manliga civilingenjörer nästan 1100 kronor mer i månaden än de kvinnliga – på sitt första jobb. Helt nya i yrket, ändå värderas de olika.
– Det är beklämmande, vi borde ha kommit längre 2019, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges ingenjörer, till Svt.
I alla akademiska yrken inom SACO:s största fackförbund tjänar de nyutexaminerade männen mer än kvinnorna. Bland ekonomer tjänar männen nästan 7 000 kronor mer än kvinnorna. Det är intressant, eftersom kvinnorna genomgående presterar bättre på universitetet.

Kvinnor drar tyngsta lasset

Diskriminering kan vara en orsak, konstaterar Sara Andersson från den från högerkanten nedläggningshotade Jämställdhetsmyndigheten. Andersson påminner om att man har olika förväntningar på mäns och kvinnors karriärer, där kvinnor jobbar deltid i mycket större utsträckning. Att de gör det i tjänstemannayrken handlar till stor del om behovet att balansera yrkesliv med hem och familj, där kvinnor fortfarande drar det tyngsta lasset.

I fjol tog kvinnorna ut 70,7 procent och männen 29,3 procent av föräldraledigheten. Det handlar om strukturer.
Högerkonservativa Kristdemokraterna skriar om valfrihet när man påpekar vikten av individualiserad föräldraförsäkring, att för varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans framtida årsinkomst med nära 7 procent.

Jämställdhet, fördelning, delat ansvar, och ett samhälle som främjar den utvecklingen, gör faktisk skillnad. Motsatsen märks i lönekuvertet. Och där kan man tala om valfrihet. För det spelar all världens roll för den ekonomiska friheten, för möjligheten att bryta sig fri när det behövs, stå på egna ben.

Deltiden ofta ofrivillig

Så här illa ser det ut redan i startgroparna i akademikeryrken. Men problemet är genomgående. I arbetaryrken är andelen deltidsarbetande kvinnor ännu högre, men deltiden är ofta ofrivillig, och löneskillnaderna följer med.

Kvinnodominerade yrken undervärderas, och lönerna sätts lägre. LO och Kommunal beskriver olika sätt för att komma åt problemet, men det är skillnader som vävs in i samhällsstrukturen, så länge som vi låter dem bestå.

Så vad är svaret? Sitt inte bara där!

Åtgärda skillnaderna i kronor och ören – inte procentuellt, belys strukturerna som gör att män redan inledningsvis upphöjs och belönas, öka heltiden, individualisera föräldraförsäkringen.

För läget är, som Ulrika Lindstrand konstaterar, beklämmande.

avPernilla Ericson