Föräldraledigheten ska inte vara en kvinnofälla
Sverige har världens mest ambitiösa familjepolitik. Men den har inte lett till att vi blivit världens mest jämställda land.
World Economic Forum har mätt jämställdheten i världen sedan 2006. Sverige toppade listan 2007 men har sedan dess halkat ned till en fjärdeplats efter Island, Finland och Norge.
Det beror inte bara på att Sverige är det enda landet i Norden som fortfarande inte haft en kvinnlig statsminister.
En avgörande orsak är i stället vår generösa föräldraförsäkring.
De svenska löneskillnaderna mellan män och kvinnor är relativt små i början av karriären. Men vid ungefär 30 års ålder drar männen ifrån.
I dag tar kvinnorna ut 75-80 procent av föräldraledigheten. Många använder sig av möjligheten att plocka ut föräldradagar eller arbeta deltid fram till barnet fyller åtta.
Det påverkar löner, karriärsmöjligheter – och i längden pensionerna. Men också ett jämställt familjeliv.
Gissa vilka som drabbas hårdast av det?
Förslag på begränsningar
Regeringen tillsatte tidigare i år en utredning för att se över reglerna för föräldraförsäkringen. I dag, fredag, presenterade utredaren Lars Arrhenius, en delredovisning av förslaget som ska redovisas i sin helhet nästa höst.
Han föreslår bland annat en begränsning av rätten till föräldrapenning för föräldrar som kommer till Sverige med barn.
I dag har dessa föräldrar möjlighet att ta ut lika mycket föräldraledighet, det vill säga högst 480 dagar, som de som föder barn här i Sverige.
De nya begränsningarna skulle innebära att om ett barn blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår ska föräldrapenning lämnas under högst 200 dagar. Om barnet blir bosatt i Sverige efter andra levnadsåret lämnas föräldrapenning under högst 100 dagar.
Det är ett viktigt förslag för den svenska jämställdheten. Med dagens utformning riskerar försäkringssystemet att bli en fälla för invandrarkvinnor i och med att de – för det är framför allt mammor det handlar om – stannar hemma i åratal om de har flera barn.
Krävs mer reformer
Förslaget är en tydlig signal om att föräldrar ska arbeta i den mån det är möjligt. Och barnen ska gå i förskolan, vilket är viktigt inte minst för möjligheterna att lära sig det svenska språket.
Men det krävs fler reformer för att göra föräldraförsäkringen mer jämställd.
Regeringen borde, precis som utredaren Arrhenius föreslår, överväga en generell tvåårsgräns för föräldraförsäkringen. På så sätt skulle man minska deltidsarbeten och att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden.
En aspekt som ofta glöms bort i debatten är kvinnors hälsa. Det finns, som Aftonbladets ledarsida tidigare påpekat, därför skäl att fundera över om den första månaden hemma ska göras till en gemensam månad. Då skulle kvinnan kunna få stöd och hinna läka och ta igen sig efter förlossningen.
Island som förebild
Vid årsskiftet införde regeringen en tredje öronmärkt "pappamånad" med stöd av Vänsterpartiet och Folkpartiet.
Det var ett viktigt steg, men är inte tillräckligt.
Och här går fackförbunden i bräschen. Såväl LO som tjänstemannaförbunden TCO och Saco driver kravet på en tredelad föräldraförsäkring. Det innebär att en del viks för respektive förälder och en del kan föräldrarna dela som de vill.
Som förebild kan världens mest jämställda land – Island – användas. Där är föräldraförsäkringen redan tredelad vilket lett till att papporna tar ut 30 procent av föräldraledigheten.
Menar Löfvens feministiska regering allvar lyssnar de på forskningen och goda erfarenheter från länder som lyckats bättre än vi.
Syftet med föräldraförsäkringen är faktiskt att ta hand om barnet när det är riktigt litet. Meningen var inte att den skulle bli en kvinnofälla.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.