Hellre diplomati än krig med Iran
Läget i Mellanöstern är allt annat än stabilt. Det sista regionen behöver är ytterligare ett nytt krig. Att USA och stormakterna – Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland, Ryssland – utarbetar ett nytt avtal om Irans kärnenergiprogram är därför helt nödvändigt. Huvudsyftet med förhandlingarna har varit att få Iran att kraftigt minska produktionen av höganrikat uran och tillåta internationell övervakning. I utbyte har Iran fått sanktionslättnader. Efter förhandlingar i Wien kan den iranska ekonomin komma att öppnas upp ytterligare mot omvärlden.
Beskyller väst
Ett Iran med kraftigt begränsade möjligheter att ta fram kärnvapen gör världen till en betydligt tryggare plats.
Men kritiken mot samtalen har inte låtit vänta på sig. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu beskyller väst för att ha gett vika för Iran. Frågan är vad Netanyahu och andra kritiker ser som alternativ? I det långa loppet är diplomati och tuffa förhandlingar med Iran att föredra framför krig och hetsig retorik.
”Rika tjänar på brist”
Samtidigt måste kritikerna också ställa sig frågan om fortsatta sanktioner mot Iran är det bästa medlet. Per Jönsson från Utrikespolitiska Institutet menar att embargot slagit hårdast mot fel grupper. I en intervju med Aftonbladet TV tidigare i våras sa han så här:
– Det sorgliga med sanktionerna är att det inte har skadat de rikaste och mäktigaste. I ett korrumperat system är det många gånger de redan rika som kan tjäna på när det uppstår brist. Det är den vanliga människan som inte har kunnat köpa medicin och livsmedel som har drabbats framför allt.
Sätta press på Iran
Flera analytiker tror att en öppnare ekonomi och minskad ekonomisk misär kan stärka oppositionella krafter inne
i landet. Vilket i sin tur kan ha effekt på arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati. Landet har länge varit synonymt med förföljelse av oliktänkande, offentliga avrättningar och censur.
Irans stöd till terrorstämplade Hezbollah i Libanon och diktatorn Bashar Al-assad i Syrien utgör också ett allvarligt hinder för fredlig utveckling i Mellanöstern. Nästa steg måste gå ut på att sätta vidare press på Iran som i dag är en destabiliserande part i Mellanöstern. Om avtalet blir verklighet är det en stor seger för diplomatin.