Rättsapparatens svek är ett hån mot de våldtagna

Uppdrag granskning: Få förhör – ”inte coolt”

Det hände sommaren 2018. Maria anmälde att hon blivit våldtagen av två män på ett hotellrum. Allt blev svart, berättar hon, sedan vaknade hon ensam, med sugmärken på halsen och bröstet. Hennes manlige vän och hans kusin hade då lämnat hotellet. Männen kunde snabbt identifieras. Men trots det förhördes de aldrig om det som hänt på hotellrummet, och utredningen lades till sist ner.
Händelserna skakade om Marias bild av rättssystemet. Tyvärr är Maria, vars namn är fingerat, bara en av många. Det skildrar Uppdrag granskning i “Utredning nedlagd”, som sänds på onsdagen.

Den misstänkte gärningsmannen bör i princip alltid förhöras, det är Åklagarmyndighetens rekommendation för att våldtäktsutredningar ska bli bättre. Åklagare som medverkar i programmet understryker att ett förhör kan leda utredningen framåt, även när prognosen ser dålig ut. Förhör kan ge ett erkännande, det kan ge nya uppgifter som polisen sedan kan ta vidare.

Rekordmånga anmälningar

I fjol anmäldes rekordmånga våldtäkter och våldtäktsförsök, men antalet uppklarade våldtäktsbrott minskade. Inte ens en av tio anmälningar ledde till åtal.

Det borde inte vara skillnad på hur stora resurser som läggs på en anmälan beroende på var anmälaren bor, men det är det. I Karlskrona kommun läggs 40 procent av utredningarna ner utan att den utpekade misstänkte förhörts, enligt Uppdrag gransknings kartläggning av anmälningar 2016–2018.

Förhör gör skillnad. I Karlskrona redovisas var tjugonde våldtäkt till åklagare – att jämföra med Kalmar, där det nästan är var femte.

”Inte särskilt coola” att utreda

När det är inbrott i villan är det självklart att anmäla. När det kommer till våldtäkter är mörkertalet stort. Metoo-vågen hade en positiv effekt, men fortfarande göms och tystas många övergrepp. Våldtäkter är av naturen svårutredda brott, ofta står ord mot ord om vad som hänt. Ett grundproblem är att den utsatta och förövaren ofta är bekanta. Det gör det många resor svårare att anmäla och ta sig igenom hela rättsprocessen. Rädslan är stor att inte bli trodd, och den blir inte mindre när kartläggningar visar att så få misstänkta kallas in till förhör.

Men varför? Barbro Jönsson, tidigare åklagare och i dag jurist vid polisen i region Väst, menar att våldtäkter av tradition inte ansetts ha så hög status inom polisen – att de inte är “särskilt coola” att utreda. Ett vittnesmål som skaver.
Det handlar om brott som lämnar spår, som traumatiserar, och inte sällan krävs professionell hjälp för att den drabbade ska resa sig. Självklart spelar rättslig upprättelse roll. Räknas jag? När jag orkade anmäla, var det någon som gjorde sitt yttersta för att utreda mitt fall?
Att så få utpekade misstänkta förhörs är ett hån mot de som orkat anmäla.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.