Så ska Sverige möta terrorism
Tolv människor dödades när långtradaren kördes rakt in bland människor, juldekorationer och glöggstånd på Breitscheidplatz i Berlin. Många fler skadades när de försökte undkomma. Nya offer för den terror som präglat Europa 2016 och som också kan prägla 2017.
I Stockholm presenterade kulturminister Alice Bah Kuhnke i går Anna Carlstedt som ny samordnare mot våldsbejakande extremism. Det är så det heter på byråkratsvenska.
Hotet från extremismen
Samtidigt fick ministern ta emot utvärderingen av det arbete som Carlstedts företrädare - Mona Sahlin och Hillevi Engström - gjort sedan sommaren 2014. Det var då regeringen utsåg en samordnare för att få myndigheter och kommuner att samverka för att möta hotet från extremismen.
Samarbete är nämligen grunden om samhället ska möta hotet från den sorts terror som i måndags drabbade Berlin.
Naturligtvis behöver vi bevakning av strategiska platser och fler synliga poliser. Vi behöver regler som gör det svårare att komma över vapen och sådant som kan förvandlas till vapen, även om skyddet aldrig kan bli heltäckande.
Kontrollera extremister
Och givetvis behöver polis och myndigheter lyssna på telefoner, spana på nätet och kontrollera kända extremister. Det gäller inte minst de jihadister från Västeuropa som kommer att återvända när IS terrorvälde i Irak och Syrien krossas.
Ett terrorbrott som avslöjas blir inget terrorbrott.
En strategi mot våld och extremism måste också vara brottspreventiv och social. Strategin måste börja i kommunerna.
I klassrummet
Den första linjen i kampen mot terrorn går i klassrummet, på fritidsgården och på socialkontoret. Det är där lärare, fritidsledare och socialsekreterare kan känna igen och reagera på varningstecknen. Men då måste det finnas kunskap, resurser och utarbetade handlingsplaner.
Här har Sveriges kommuner fortfarande mycket att lära, inte minst av Danmark och det arbete som görs i Århus. Men jämfört med sommaren 2014 har det ändå gått framåt, och det finns svenska kommuner som kan dela sina erfarenheter. Det är det viktigaste resultatet av den nationella samordnarens arbete.
Permanent uppdrag
Hillevi Engström vill att uppdraget att understödja kommuners och myndigheters arbete mot våld och extremism permanentas. När uppdraget för den nationella samordnaren om ett år tar slut ska ansvaret lämnas över till MSB, myndigheten för skydd och beredskap.
Det är nog en bra idé, dessvärre. Hotet från terrorismen kommer inte att försvinna, och inte behovet av samhällsinsatser för att förebygga, motverka och bekämpa den heller.
Det som hände i Berlin hade kunnat hända här också.