Kristerssons blåbruna röra
I går öppnade Ulf Kristersson för att Moderaterna ska samarbeta med Sverigedemokraterna i kommuner och landsting.
– Jag är allmänt sett mycket varsam med att utdela nationella bannor om vad man får och inte får göra ute i landet, säger han i en stor intervju med Aftonbladets Pär Karlsson.
Några timmar senare försökte han "förtydliga" sig med att samma princip gäller på nationell nivå som i kommunerna. Det blev lite rörigt, som det så ofta blir med Moderaterna och regeringsfrågan.
Naturligt steg
I sak får nog uttalandet ses som ett naturligt nästa steg för Moderaterna. Partiet förbereder sig på alla nivåer för att kunna regera med SD:s aktiva eller passiva stöd. Dimridåerna är självfallet täta men man måste nog vara en politisk analfabet för att inte se vad som håller på att hända.
Sedan Ulf Kristersson tog över efter Anna Kinberg Batra har han försökt ludda till partiets besked i regeringsfrågan genom att till synes backa från hennes "samarbetslinje" med SD.
Det har gett positiva rubriker och fler väljare - men i verkligheten har inget utom retoriken förändrats.
De fyra Allianspartierna har inte skuggan av en chans att samla över femtio procent av väljarna. Alltså behöver Ulf Kristersson stöd från Sverigedemokraterna för att kunna bilda regering.
Matematiska fakta
Om Alliansen blir mindre än de rödgröna kommer Kristersson dessutom behöva SD:s aktiva stöd i varje viktig votering, varje dag under fyra års tid.
Mandatfördelningen är matematiska fakta och går inte att snacka bort hur mycket Moderatledaren än försöker. Och Jimmie Åkesson har satt ett pris på sina röster - han vill ha politiskt inflytande.
Moderaterna regerar redan i dag i flera kommuner med SD:s stöd, kändast är Gävle och Hässleholm men i exempelvis Landskrona har SD länge i praktiken ingått i den styrande majoriteten.
Det Ulf Kristersson gjorde, innan han "förtydligade" sig, var bara att öppet deklarera hur Moderaterna redan i dag agerar. Det är ingen vågad gissning att vi får se fler blåbruna konstellationer styra kommuner och kanske något landsting efter nästa val.
Självklart med retoriken att de inte "samarbetar" utan bara på något märkligt sätt röstar lika.
Rörig retorik
Jimmie Åkesson sa i sitt sommartal att han vill se ett nytt block i svensk politik, en konservativ kraft bestående av Sverigedemokrater, Kristdemokrater och Moderater.
Ulf Kristerssons svar är en lek med ord. Hans öppna dörr är stängd.
Han vill inte "förhandla" men ha SD i sitt regeringsunderlag. Han vill inte "kompromissa" men har redan anpassat stora delar av politiken.
Det blir som sagt rörigt, som det så lätt blir när man säger en sak och menar en annan.