Vi har inte råd med Borg som sexsymbol
Det pratas om hur väl Anders Borg har hanterat krisen. Fast få kan säga vad som varit så bra. Hyllningsartiklarna handlar mest om yta: hur han presenterar saker, hur han ser ut, vad han utstrålar.
Ekonomisk kompetens konstrueras som en opolitisk knippe personliga egenskaper, inte konsekvenserna av genomförda politiska åtgärder. För vad har han egentligen gjort? Förutom att misslyckas med bankgarantin?
Finansministern framställs som principfast, mycket för att han inte gör något. Borg håller igen med de ekonomiska stimulanserna, tappert kämpandes mot den svenska borgerlighetens arvssynd: att de tycks hemfalla åt att lämna bakom sig stora underskott. Efter oss saneringspolitiken! Borgs rädsla är befogad, men i rådande läge problematisk. Om inte tillräckligt görs ökar arbetslösheten ytterligare, då även underskotten.
Som för att kompensera för storleken på Anders Borgs stimulanspaket har andra delar av hans manlighet den senaste tiden lyfts fram. Karolina Lassbo skrev i Expressen (30/12) om hans goda hårkvalitet och allmänt påstådda sexighet. Lassbo menade att ”Krisen har förvandlat Borg till superman” och verkade inte ha något problem med att uppmuntra tankar på att Borg bär färgglada tights med kalsongerna utanpå samt byter om i en telefonkur. Fast vad vet jag om vad kvinnor vill ha. När Match.com frågade svenska kvinnor vem de helst ville kyssa kom Borg sexa.
Hångel eller inte hångel, krisen är inte regeringens fel. Däremot borde diskussionen handla om huruvida den politik man bedrivit är bra för Sverige när den ekonomiska världskartan nu ritas om. Våra offentliga finanser är väldigt konjunkturkänsliga. Redan nästa år kommer den offentliga sektorn att visa underskott och är det då rimligt att vi lånar pengar till ytterligare skattesänkningar?
Numera marknadsförs dessa visserligen som stimulansåtgärder men det betyder inte att de fungerar som sådana. Enligt finansdepartementet går 50 procent till de 20 procent som tjänar mest. Grupper som redan har det bra kommer, när de får mer pengar, knappast öka sin konsumtion utan i stället spara. Dessutom försvårar försämringen av a-kassan Sveriges ekonomiska återhämtningsmöjligheter, folk är rädda för vad som kommer att hända om de blir arbetslösa. De håller i pengarna.
När det var högkonjunktur sänkte Borg skatten. När konjunkturen vände sänkte Borg skatten. Nu är det recession och Borg sänker skatten. Samma åtgärd oavsett utgångsläge. Kommunikationsstrategin bygger på en inställning lånad från den amerikanske turisten: Om folk inte förstår vad du säger är det bara att upprepa samma sak högre och långsammare:
–?Regeeeringen gör det lööönsammare att arbeta.
Sedan viftar han på hästsvansen och blir utnämnd till sexsymbol. Det är onekligen beundransvärt, frågan är om Sverige har råd med det.