Sjukförsäkringen blir lite mer mänsklig
På en Coop-butik i Skellefteå är Ing-Britt Vikström anställd som charketuriansvarig. Men en artrossjukdom har gjort att hon inte kan jobba mer än halvtid. På den andra halvan fick hon till en början sjukpenning.
Men efter 180 dagar med pengar från Försäkringskassan så beslutade myndigheten att hon förvisso var för sjuk för sin heltid på Coop, men nog skulle hon klara ett lättare jobb som inte ställde samma krav på finmotorik och styrka i händerna. Ett ”normalt förekommande arbete”, som det heter.
Därför drog Försäkringskassan in hennes sjukpenning i juni 2015.
– Handläggaren från Försäkringskassan följde med mig till arbetsförmedlingen. Hon uppmanade mig att söka jobb ”där man sitter på möten”, har Ing-Britt berättat för Handelsnytt.
Men det fanns inga jobb. Och efter en flera år lång kamp får nu Ing-Britt Vikström rätt. Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att hon ska beviljas sjukpenning. Använda händerna behöver man göra i de flesta arbeten, anser domstolen som har ”svårt att föreställa sig” arbeten där hon kunnat jobba mer än halvtid utan att man anpassar arbetsuppgifterna för mycket.
I dag anser Försäkringskassan ofta att en person kan och ska jobba, även om Arbetsförmedlingen och läkare säger att det är omöjligt. En av anledningarna är att man får sin arbetsförmåga mot ”normalt förekommande arbeten". Ingen vet vad det betyder i praktiken och jobben man prövas mot kanske inte ens finns i praktiken. För mängder av svenskar har det betytt utförsäkring och fattigdom.
Men med gårdagens dom måste Försäkringskassan i framtiden göra bättre bedömningar av sjukskrivnas arbetsförmåga. Kassan måste lyssna på vad Arbetsförmedlingen säger om den sjukskrivnes möjligheter att arbeta.
Det löser inte alla problem i sjukförsäkringen men det innebär att alla som kämpar får det lite lättare.